”Hellre fria än fälla” vid medicinsk åldersbedömning

– Om man accepterar att barn under 18 år ska få vissa fördelar gentemot vuxna i asylprövningar, måste man avgöra vilka som är barn, säger Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik vid Linköpings universitet och en av författarna till rapporten.

Som systemet ser ut vill vi nog mena att det gagnar personen att göra en åldersbedömning

Men en sådan åldersbedömning ska inte vara tvingande utan helt frivillig, menar författarna som dock påpekar att det inte är tillräckligt att bara förlita sig på den asylsökandes egen utsago.

– Om en asylsökande inte vill göra en åldersbedömning ska det inte påverka ett beslut negativt. Men om man gör den så kan den stärka, säger Erik Malmqvist.

En läkare som inte vill göra en åldersbedömning av politiska skäl eller av hänsyn till den asylsökande, kan dock göra honom eller henne en otjänst, enligt rapporten.

Däremot är analysen öppen för medicinska invändningar mot bedömningar. Det är viktigt att den diagnostiska säkerheten är hög, annars ersätts bara en godtycklighet av en annan, skriver författarna. Erik Malmqvist och hanns kollegor har gått igenom invändningar från läkare, varav många barnläkare. Finns evidens mot medicinsk åldersbedömning är det en legitim invändning, men det är något som etikforskarna inte tar ställning till.

– En viktig del av analysen har varit att skilja det etiska från andra frågor, som medicinska eller politiska, säger Erik Malmqvist.

– Vi tycker inte att det är skäl att på politiska grunder vägra göra en åldersbedömning. Och att ställa sig utanför är inte nödvändigtvis bra för att tillvarata den asylsökandes intressen. Som systemet ser ut vill vi nog mena att det gagnar personen att göra en åldersbedömning.

Om en åldersbedömning ger ett osäkert resultat måste det redovisas, säger den etiska analysen. Och är bedömningen osäker ska myndigheter hellre ”fria än fälla”. Det här är den enda punkten som författarna har valt att markera med fetstil. ”Det är ett större problem att inte ge någon skydd som har ett större skyddsbehov, än att någon med ett mindre skyddsbehov skulle få skydd utan att ha rätt till det”.

En annan sak att vara uppmärksam på är om medicinsk åldersbedömning tar resurser från annan hälso- och sjukvård i Sverige. Det skulle kunna undvikas med ett parallellt system utanför den vanliga vården. Problemet är att det fortfarande behövs kvalificerad barnradiologisk kompetens. Skulle man då anlita resurser i utlandet bör man kanske ändå låta svensk personal vara inblandad, om inte annat så för förtroendefrågan.

Analysen säger också att det är önskvärt att Migrationsverket inte äger frågan om medicinsk åldersbedömning. Den bör tvärtom vara så separat från Migrationsverket som möjligt. Och i slutet av förra veckan, efter att den etiska analysen var klar, kom också beskedet att regeringen vill att Rättsmedicinalverket ska göra medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn. Det är bra att Migrationsverket inte ansvarar för frågan, säger Erik Malmqvist.

– Men hur lämpligt det är att Rättsmedicinalverket gör det är jag inte säker på, tillägger han.

JESPER CEDERBERG