Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Katastrofbetyg för behandling av äldre

Publicerad: 27 November 2014, 06:00

Några av resultaten från Commonwealth Fund International Health Policy Survey 2014.

Den svenska sjukvården är usel på att kommunicera med kroniker och äldre patienter. Det visar en ny internationell jämförelse av äldre patienters upplevelser av sjukvården.


Årets sjukvårdsrapport från amerikanska Commonwealth Fund har fokus på patienter som är 65 år och äldre.

I Sverige har 5 000 65-plussare svarat på frågor om sina kontakter med sjukvården. Elva länder har deltagit i enkäten och resultaten är nedslående för Sverige på flera områden. Sverige hamnar bland annat i botten när det gäller omhändertagandet av äldre patienter när de skrivs ut från sjukhus. Hela 31 procent av de svenska patienterna uppgav att deras ordinarie läkare verkade vara oinformerad om deras sjukhusvård.

– Det är ett område där vi vet att vi har problem i Sverige. I till exempel Tyskland så har man ett tydligare husläkarsystem som innebär att husläkaren är ansvarig för patientens vård även när patienten är inlagd på sjukhus, säger Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare, ett uppdrag som tar slut vid årsskiftet.

Ett annat område där Sverige hamnar i botten är läke­medels­genom­gångar. Av de svenska patienterna svarar 48 procent att ingen i sjukvården har gått igenom deras förskrivna läkemedel under de två senaste åren. Men utvecklingen går ändå åt rätt håll enligt Eva Nilsson Bågenholm.

– Den olämpliga läke­medels­använd­ningen bland dem över 75 år har sjunkit med 10 procent under åren 2012 till 2014, säger hon.

Några av frågorna i enkäten har bara ställts till patienter med en eller flera kroniska sjukdomar. Även här utmärker sig Sverige negativt. Bara 23 procent av de äldre kronikerna i Sverige upplever att sjuk­vården har samtalat med dem om huvudmålet för deras behandling. Det är tydligt sämst av de elva länderna. Och endast 41 procent av de svenska kronikerna svarar att de har en behandlingsplan, näst sämst i undersökningen.

– Om det hade funnits nationella riktlinjer riktade till vårdverksamheter, helst integrerade i journal­systemen, så hade det varit enklare att utforma behandlingsplaner, säger Roger Molin, före detta nationell kronikersamordnare.

Den nya rödgröna regeringen har nyligen avsatt honom som kronikersamordnare men lovar att fortsätta satsningen på kronikerstrategin.

– Vi kommer att ge uppdrag till olika myndigheter om att utforma riktlinjer för de här grupperna och vi kommer att träffa de olika patientorganisationerna för att diskutera hur vi bäst går vidare med de här frågorna, säger Agneta Karlsson (S), statssekreterare på socialdepartementet, som var på plats när rapporten presenterades i Washington i förra veckan.

Distriktsläkarföreningens ordförande Ove Andersson tycker att både bristen på läkemedelsgenomgångar och bristen på behandlingsplaner för kroniker visar på den pressade arbetssituationen för landets allmänläkare. Han tycker också att svaren tyder på att många patienter saknar en fast läkarkontakt.

– Man behöver bygga upp förutsättningar för primärvården att kunna arbeta med fasta läkar­kontakter. Då behövs det fler allmän­läkare. Om man vill ha en sam­hälls­effektiv sjukvård så kan man inte ha en primär­vård som hela tiden dräneras på resurser, säger Ove Andersson.

Agneta Karlsson kan inte lova någon riktad satsning för fler allmänläkare från regeringen. Men hon tror att regeringens professionsmiljard kan få betydelse för primär­vårdens förutsättningar.

– Professionsmiljarden innehåller satsningar för att se till så att läkarna får mer tid för patienterna och behöver ägna sig mindre åt administration, säger Agneta Karlsson.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev