Läkarjour dygnet runt med ny modell för de allra äldsta

Tidigare låg läkaransvaret för de särskilda boendena på vårdcentralerna, som på många andra ställen i landet. Sjukvården för de äldre fungerade dåligt - vårdkedjan mellan kommunen och landstinget var svag och de äldre hade dålig tillgång till läkare.

Men för sex år sedan, år 2000, fattade Stockholms läns landsting beslut om att testa en ny modell för att sköta sjukvården vid fem särskilda boenden i länets sydvästra del. Uppdraget gick till ASIH Långbro Park, en av landstingets enheter för avancerad sjukvård i hemmet.

Sedan dess har äldrevårdsverksamheten expanderat kraftigt i ASIH Långbro Park. Äldrevårdsteamen, som består av läkare och läkarsekreterare, har i dag ansvar för vården av omkring 2 100 äldre som bor i 33 äldreboenden i Botkyrka och Huddinge kommuner, samt i några av sydvästra Stockholms förorter.

Merparten av patienterna är dementa och många är svårt sjuka.

- Först nu när vi är uppe i så här stora volymer har det blivit uppmärksammat vad vi gör, säger Christina Jigström, verksamhetschef för ASIH Långbro Park.

Hon framhåller rekrytering av välutbildad personal som en viktig del i receptet. ASIH Långbro Park har som uttalat mål att de flesta av läkarna i äldrevårdsteamen ska vara specialister i geriatrik. Alla ska åtminstone ha en grundutbildning om demenssjukdomar.

Nära samarbete med kommunerna
Men Christina Jigström har ock så satsat på bredd i sin rekrytering av specialister i hela organisationen. ASIH Långbro Park har specialister på hjärtsjukdomar, palliativ vård och demens bland sina läkare. På så sätt kan kunskapen delas över hela organisationen, inte bara inom äldrevårdsteamen.

- Vår filosofi är att den patient som kommer till ASIH ska kunna ta del av hela kakan, säger hon.

Det delade huvudmannaskapet med kommunen måste ock så fungera. Äldrevårdsteamen har i dag ett nära samarbete med de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna hos kommuner och privata vårdgivare.

En viktig skillnad mot tidigare, då primärvården hade läkaransvaret, är att äldrevårdsteamen i ASIH Långbro Park har ansvar för patienten dygnet runt. Vården ska fungera även på nätter och helger. Här är det en fördel att äldrevårdsteamen ingår i en stor organisation - natt- och helgjouren delas med alla läkare som arbetar på ASIH.

Jourläkarna har tillgång till alla patienters journaluppgifter genom det elektroniska journalsystemet som är tillgängligt i deras bärbara datorer. En jourläkare kan till exempel bli uppringd av en sjuksköterska som berättar att en patient ramlat på natten och brutit benet. Läkaren kan då skriva sin remiss elektroniskt, oavsett var hon eller han befinner sig, läsa ambulanspersonalens journal, se vilken tid patienten kommer till akutmottagningen, titta på röntgenbilder, lyssna på andra läkares diktat och ta del av provsvar.

Guld värt med gemensam journal
Lena Hjelmérus, som är gruppöverläkare för äldrevårdsprogrammet, är mycket positiv till den utvecklade datorjournalen.

- Att ha en gemensam journal är guld värt. Jag kan följa specialisternas planering och de kan följa min. När alla har tillgång till samma uppgifter finns inget utrymme för felaktig eller missvisande information, säger hon.

Det finns ock så teknik som är till för att minska antalet sjukhusbesök för de äldre. Läkarna har till exempel tillgång till mobila apparater för ultraljuds- och EKG-undersökning.

- Många av våra patienter är svaga och blir uttröttade av att sitta på akuten och vänta länge utan mat och dryck, säger Lena Hjelmérus.

Varje år ansluter sig fler särskilda boenden till äldrevårdsprogrammet i ASIH Långbro Park. Bara de två senaste åren har ASIH övertagit läkaransvaret för 1 400 nya patienter.

Christina Jigström tycker att den stora efterfrågan är ett mått på att vården som erbjuds fungerar bra.

Ett annat mått på vårdens kvalitet är att det görs mycket få lex Maria-anmälningar om allvarliga avvikelser där patienter kommer till skada. ASIH Långbro Park har skapat ett datorbaserat system för avvikelserapportering. Personalen uppmanas att rapportera både stora och små händelser. Det kan röra sig om allt från lex Maria-fall till att rapportera om att det är onormalt många infektioner på ett boende.

- Tanken är att det inte ska kännas så farligt att anmäla. Tvärtom - det ska ses som en möjlighet att förbättra det som inte fungerar, säger Lena Hjelmérus.

Stockholm satsar på äldrevårdsteam

Problemet: Vårdkedjan för äldre i särskilda boenden fungerade dåligt. Det fanns ingen dialog mellan kommunerna och landstinget kring patienterna. Tillgången på läkare var låg, särskilt på nätterna och helgerna.

Lösningen: Ett nära samarbete har byggts upp mellan kommunernas särskilda boenden och landstingets enhet för den avancerade hemsjukvården. Läkare och läkarsekreterare arbetar i äldrevårdsteam tillsammans med kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor.

Resultatet: Svårt sjuka och dementa i särskilda boenden har tillgång till specialistläkare dygnet runt. Patienterna kan slippa åka till sjukhus eftersom läkarna har tillgång till tekniska hjälpmedel som mobilt ultraljud och EKG i fickformat. Patientens journal finns elektroniskt och kan plockas upp på läkarens bärbara dator.