Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Listning på vårdcentral blir lag

Publicerad: 1 november 2021, 14:18

Socialminister Lena Hallengren (S) föreslår listning på vårdcentral i del två av primärvårdsreformen.

Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån, Sophie Ankarcrona

NY VERSION Listning på vårdcentral blir grunden för primärvården i den lagrådsremiss som regeringen beslutar om på onsdag. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är besviken.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdLena HallengrenPrimärvårdsreformenLäkarförbundetSofia Rydgren Stale

Läkarförbundet har sedan länge drivit kravet om att patienter ska kunna lista sig på en namngiven fast läkare. Men regeringen går dem inte till mötes i del två av primärvårdsreformen.

Läs också: Så tycker regionerna om lagrådsremissen

I den lagrådsremiss som regeringen beslutade om i förra veckan föreslås listning på utförare och att patienten ska kunna välja en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Omval utan särskilda skäl ska kunna ske maximalt två gånger per år.

Dessutom lagstadgas rätten till listningstak för enskilda vårdcentraler. Liksom i dag ska regionerna, enligt förslaget, kunna besluta om tillfälliga listningsstopp. Beslutanderätten om ett tak ska ligga hos regionerna.

– Syftet är att undvika en situation där arbetsmiljön på vårdcentralen blir ohanterlig, sa socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff om det tänkta förslaget.

Däremot ska det krävas särskilda skäl för att regionerna ska kunna säga nej till en ansökan om tak.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är besviken på att regeringen föreslår listning på utförare som grunden.

– Ja, det är jag, det får jag faktiskt säga. Vi hade velat ha betydligt skarpare förslag om listning på fast läkare. Sverige ligger väldigt dåligt till när det gäller kontinuitet, och dagens besked från regeringen kommer inte att förändra det. Vi vill inte ha listning på utförare och i praktiken är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale.

Flera av de förslag som presenterades kommer från Göran Stiernstedts utredning Digifysiskt vårdval, som lämnades över 2019. Där fanns bland annat ett resonemang om att regionerna ska ställa krav på att samtliga utförare i primärvården ska kunna erbjuda digital och fysisk tillgänglighet.

I lagrådsremissen föreslås att patienterna enbart ska kunna lista sig hos de vårdgivare som regionerna har avtal med. Lena Hallengren säger till Dagens Medicin att just avtalen som regionerna tecknar blir avgörande. Ett helt separat digitalt system vill regeringen inte ha.

– Där säger vi samma sak som utredaren, som inte lämnade några lagförslag. Det är en uppmaning till regionerna att när man tecknar avtal om hur grunduppdraget ska se ut så ska man se till att i största möjliga mån driva på för att det ska gå att göra både fysiska och digitala besök.

Däremot blir det inga skarpa förslag om hur besök hos de digitala vårdbolagen ska ersättas. Regeringen skickar helt enkelt tillbaka frågan till regionerna och i praktiken Sveriges Kommuner och Regioner, med uppmaningen att regionerna bör ta initiativ till en grundläggande översyn av riksavtalet för utomlänsvård. Översynen ska inkludera samtliga utförare.

Regionerna ska också införa en digital listningstjänst. Den som inte gör ett aktivt val ska ändå höra till en vårdcentral via det system med passiv listning och närhetsprincip som redan tillämpas i dag. Regeringen anser att det räcker om vårdcentralerna samtidigt arbetar med att få invånarna att göra ett aktivt val. 

En fast läkarkontakt ska vara specialist i allmänmedicin, ST-läkare i allmänmedicin eller läkare med likvärdig kompetens. För barn ska barnläkare kunna vara fast vårdkontakt, och geriatriker för äldre. Vad som ska anses vara likvärdig kompetens ska en myndighet få i uppdrag att bedöma, men vid pressträffen specificerades inte vilken.

Vems är ansvaret att utbilda tillräckligt många allmänläkare?
– En del är ju att vi har tillräckligt många utbildningsplatser i grunden, men uppfattningen är inte att vi behöver fler läkarutbildningsplatser. Däremot behöver vi fler ST-läkare i allmänmedicin och det är därför vi har givit Socialstyrelsen och Vårdkompetensrådet i uppdrag att se över hur behovet ser ut. Det är regionerna som måste inrätta ST-tjänsterna, säger Lena Hallengren.

Så i slutändan landar det på regionerna att skapa tillräckligt många ST-tjänster i allmänmedicin?
– Ja. Det kan ingen annan än den som har huvudansvaret göra och då är det viktigt att inte friskriva privata aktörer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

 

Läs också:

 Fast läkarkontakt ska lösas med nytt verktyg 

 Så skiljer sig antalet listade mellan vårdcentraler

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Linda Berglund

Reporter

linda.berglund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev