Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Mer pengar till kliniker som får patienterna att sluta röka

Publicerad: 10 juni 2003, 11:08

Kliniker och vårdcentraler som är duktiga på att få patienter att sluta röka bör få högre ersättning än andra. Det är en strävan i Stockholms läns landsting, som sedan flera år arbetar för att kunna ge vården ersättning efter kvalitet.


Som Dagens Medicin tidigare skrivit om, se nr 1-3/02, vill Stockholms läns landsting på sikt ge vårdgivare som levererar vård av hög kvalitet högre ersättning.   - Men för att ge ersättning efter kvalitet måste det gå att mäta vården - och där återstår mycket att göra, säger Kaj Lindvall, chefläkare och projektansvarig inom Stockholms läns landsting.  Hittills har landstinget tagit fram 14 olika kvalitetsparametrar, där sjukhusen ska kunna rapportera hur väl de lyckas behandla sina patienter. Det handlar till exempel om:  * Hur hög dödligheten är 28 dagar efter en hjärtinfarkt.  * Hur hög andel diabetespatienter som har ett HbA1c under 6,5 procent.  * Hur hög andel höftproteser som sitter kvar utan lossningstendens tio år efter att en patient genomgått höftledsplastik.

Sparas i patientjournalen  Uppgifterna ska matas in till en central databas via IT-systemet Julius, som under det gångna året testats på två kliniker och en vårdcentral i Stockholms läns landsting.  - Konkret innebär Julius-systemet att läkaren får fram en mall på sin dataskärm, där det står vilka kvalitetsdata som ska rapporteras, till exempel hur en diabetespatient ligger i sitt HbA1c. Uppgifterna sparas automatiskt ned dels i patientjournalen, dels i den centrala databasen med kvalitetsdata, säger Kaj Lindvall.  Juridiken kan bli en stoppkloss  Under det kommande året ska Julius testas på ytterligare tio vårdcentraler och två sjukhus i Stockholms läns landsting. Men här kan juridiken innebära en stoppkloss för hela projektet.  - Vi vet ännu inte om vi får samla kvalitetsdata på det här sättet. Nyligen föreslog en statlig utredning begränsningar i användandet av läkemedelsdatabaser - det är så klart oroväckande, säger Kaj Lindvall.  Redan i år utgår en något högre ersättning till sjukhus som klarar av att redovisa de efterfrågade 14 kvalitetsmåtten, trots att det ännu inte är krav på att faktiskt rapportera dem till databasen. Och i år klarar inte alla sjukhus av kvalitetsredovisningen.   På sikt är dock målet att belöna inte bara dem som kan mäta sin kvalitet - utan dem som lyckas bra, och det ska gälla så många vårdgivare som möjligt i Stockholm.  - Jag tror att det är realistiskt att strax under hälften av enheterna i Stockholm får betalt efter kvalitet inom fyra år, säger Kaj Lindvall.   Rökning ett idealiskt mått  För att komma dit krävs fler kvalitetsmått.   - Rökning vore ett idealiskt mått på kvalitet. Det kan till exempel handla om i vilken utsträckning man lyckas få en diabetespatient - eller vilken patient som helst för den delen - att sluta röka, säger han.  Var går gränsen mellan patientens och läkarens ansvar? Är det rimligt att en vårdcentral får mer pengar - och kan ge läkarna högre lön - för att de får sina patienter att sluta röka?  - Läkaren ska assistera och se till att det finns resurser så att patienten får hjälp att sluta röka.  Men finns det inte risk att inga vårdcentraler vill jobba med överviktiga rökande patienter?  - Tvärtom. Då finns det ju stort utrymme för förbättringar, som kan ge högre ersättning, säger Kaj Lindvall.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev