Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Metod att mäta tillgänglighet döms ut

Publicerad: 21 mars 2012, 14:40

Nu har vårens mätning av väntetiderna på landets vårdcentraler dragit igång. Men mätningen bäddar för fiffel, enligt Pontus Österberg på omvård.se.


Nu i veckorna är personal på landets vårdcentraler i full färd med att rapportera in hur lång tid patienter får vänta på att få ett besök. Mätningen har inget att göra med kömiljarden och sker, till skillnad mot i slutenvården, inte månadsvis utan under två 14-dagarsperioder under höst och vår. Något som ger utrymme att försköna primärvårdens resultat, hävdar Pontus Österberg, projektledare för omvård.se, en sajt som finansieras av Svenskt Näringsliv och som jämför tillgänglighet mellan olika sjukhus och vårdcentraler.

– Då vårdcentralen är förberedd på mätningen, kan de boka om sina besök för att just under dessa veckor kunna ge snabbare hjälp och få bättre resultat. Jag har själv hört vårdpersonal som berättar att det går till så på deras arbetsplats, säger Pontus Österberg.

På flera håll i landet är skillnaden stor mellan patienternas svar i den nationella patientenkäten från SKL och vårdcentralernas svar på samma fråga i SKL:s väntetidsmätning i primärvården, framhåller han.

Även om antal patienter per vårdcentral som svarat på enkäten inte alltid är stort nog för att ge ett fullgott underlag, visar skillnaden brister i mätmetoden, menar Pontus Österberg.

På Kungsbacka vårdcentral i Halland uppger hälften av det 60-tal patienter som svarat i enkäten att de får hjälp inom sju dagar, medan vårdcentralen rapporterar att 96 procent av patienterna får vård­besök inom samma tid.

Men enligt Camilla Sandin-Bergh, distriktsläkare på Kungsbacka vårdcentral, ombokas inga besök inför mätningen.

– Jag vet inte om andra enheter lägger om verksamheten. Men vi ändrar inte vårt sätt att arbeta, säger hon.

En förklaring till att patientenkät och vårdcentral visar så olika resultat kan vara att många patienter frivilligt väntar längre för att få träffa den läkare de önskar, tror hon, och hävdar att de som behöver också får hjälp inom sju dagar.

Men Karin Lindhagen, pensionerad distriktsläkare i Uppsala, bekräftar bilden av att mätmetoden öppnar för att manipulera med resultaten. Då tvåveckorsmätningen tillämpades vid hennes vårdcentral i Uppsala, ombads personal att hålla tiderna fria under mätningsveckan så att de som ringde skulle få tid direkt.

– De som ringde veckan före mätperioden fick däremot vänta längre än normalt, eftersom de inte kunde få tider förrän efter mätperiodens slut, berättar hon.

Harald Grönqvist, tillgänglighetsansvarig på SKL, utesluter inte att vårdcentralernas resultat kan vara missvisande och att besök bokas om under mätperioden.

– Det är en risk vi får ta med i beräkningen. Men då primär­vårdens väntetider inte utgör underlag för att få ta del av några pengar, är risken liten. Vårdcentralerna vinner inget på att manipulera resultaten, menar han.

Resultaten kan väl påverka patienternas vårdval?
– Ja, och de används i Vård­guidens information 1177. Visst visar de en sanning med modifikation. Men det är vad vi har att utgå ifrån i primär­vården i dag, säger Harald Grönqvist.
Nya system under nästa år
Alla landsting håller nu på att söka metoder för att rapportera vänte­tiderna månadsvis, berättar Harald Grönqvist.
– Ambitionen är att varje landsting inför nästa år har infört ett system för att mäta väntetid inom primärvård varje månad, säger han.

EBBA BLUME

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev