Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Nätverk ska förbättra vården för samer

Publicerad: 10 augusti 2016, 04:30

Samisk flagga.

Foto: Thinkstock

Genom ett nytt personalnätverk som syftar till att öka den samiska kompetensen ska vårdpersonal i Jämtland Härjedalen bli bättre på att ta emot samer i vården.


Ämnen i artikeln:

Region Jämtland HärjedalenÖstersunds sjukhus

Vårdanställda kan för lite om samisk kultur för att ge en rättvis vård, menar Sofia Kling, utvecklingsstrateg för arbete med nationella minoriteter och sekreterare i den samiska samverkansgruppen i Region Jämtland Härjedalen. Därför har regionen nu startat ett samiskt personalnätverk för att stärka samisk kompetens i vården.

– Jag skulle säga att behovet är störst inom psykiatrin, och det är inte bara i vårt län som det ser ut så utan det gäller alla län, men framförallt i norra Sverige. Det handlar om att det finns en förhöjd risk för psykisk ohälsa bland vissa grupper av samer, inte minst renskötarna, som beror på att de lever under en belastning som inte andra svenskar gör, säger Sofia Kling till Dagens Medicin.

Till personalnätverket hör all vårdpersonal med kunskap om samisk kultur och det samiska språket. Tanken är att de ska träffas fortlöpande en gång per kvartal, något slutdatum finns inte än.

– Min förhoppning som ansvarig för det här är att få en kompetensbank, eller en utbildningsresurs som kan användas på lite olika sätt. Att få till stånd en språklig resurs, att få hjälp i att se var i vården det brister, på en konkret nivå. Och att mobilisera ett engagemang för de här frågorna, säger Sofia Kling.

Vad är samisk kompetens?

– Samisk kompetens är att ha god kunskap om vad det innebär att leva som same här i dag. Den kunskapen kan förstås se olika ut från person till person, men vi har inte sagt att man måste vara same för att vara med i nätverket. Däremot ska man veta hur samisk kultur skiljer från svensk kultur på de punkter där det är viktigt.

Vad kan det handla om?

– Exempelvis när samer kommer till svensk psykiatri eller till sin hälsocentral och vill ha hjälp för att man mår dåligt, då visar det sig att vårdpersonalen kan för lite om vad det innebär att vara same för att ge en bra vård. Så att man som exempelvis renskötare, får ägna väldigt mycket tid åt att förklara sin livsstil innan man kan gå över till behandling.

Att berätta om sin livssituation i vården är inte unikt för samerna bekräftar Sofia Kling, men hon poängterar också att samerna är en svensk urbefolkning och har därför en särställning som landstingen måste beakta. Hon berättar också att språket är jätteviktigt, samtidigt som det är svårt att hitta samisktalande personal.

– Samerna är vårt urfolk och vi lever sida vid sida, och att kunskapen är på den här låga nivån i vår sjukvård är ju faktiskt anmärkningsvärt, om man ser ur ett internationellt perspektiv också. Norge har exempelvis gjort mycket mer för att erbjuda samer vård på deras egna villkor.

I Norge finns ett samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa och missbruk, SANK, som Region Jämtland Härjedalen har ett samarbete med. Genom samarbetet skickas personal från Jämtland Härjedalen till Norge för att få utbildning och patienter skickas för att få vård. Men långa avstånd kräver att Jämtland Härjedalen själva måste satsa på att stärka kompetensen inom regionen, enligt Sofia Kling.

VICTORIA MAAHERRA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev