Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Okunskap om rätten till vård

Publicerad: 15 april 2016, 08:51

Fler landsting gör mer än lagen kräver för att ge papperslösa vård. Samtidigt får landstingen, totalt sett, mer än vården kostar.


I fjol gjorde papperslösa 30 000 besök i sjuk- och tandvården, det är 56 procent fler än året innan, enligt Statskontoret som i sin slutrapport ”Vård till papperslösa” redovisar hur sjukvården följer lagen om papperslösas rätt till vård, samt tolkar EU-migranters ställning i förhållande till denna.

Rätten till vård för papperslösa gäller enligt en lag från 2013 och innebär att den som vistas i Sverige utan tillstånd ska erbjudas samma hälso- och sjukvård som asylsökande.

Men landstingen får erbjuda vård utöver vad lagen anger. I april 2016 erbjuder sex landsting och regioner detta. Det är Sörmland, Västmanland, Östergötland, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg som ger fullständig hälso- och sjukvård till papperslösa, enligt Statskontorets sammanställning.

I fjol var det bara Sörmland, Västmanland och Östergötland som gjorde detta.

Över lag behöver kunskapen om lagen om papperslösas rätt till vård förbättras enligt rapporten.

Sju av tio läkare har hört talas om lagen, men känner inte till den så väl, enligt en enkät som Statskontoret gjort.

Bland allmänläkare uppgav 65 procent att de någon gång tagit emot en papperslös, medan 28 procent uppgav att de inte gjort det. Sju procent svarade att de inte visste.

Det behövs framför allt ökad kunskap om vilka som omfattas av lagen, vad som avses med begreppet ”vård som inte kan anstå” och vilka rutiner som gäller vid förskrivning av läkemedel.

– Lagen om vård till papperslösa fungerar i huvudsak väl, men landstingen behöver förbättra personalens kunskaper om vad lagen innebär, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.

Hur utsatta EU-migranter bemöts i vården skiftar landstingen emellan eftersom det är oklart om de ska erbjudas vård på samma villkor som papperslösa.

I vissa landsting får EU-migranter vård till självkostnadspris medan de i andra behöver betala en avgift på 50 kronor.

Statskontoret föreslår att regeringen tar initiativ till att tydliggöra när EU-medborgare ska betraktas som papperslösa.

När lagen infördes fick landstingen ett ökat statsbidrag som kompensation för det utökade vårdåtagandet. Ersättningen, för sjuk- och tandvård för papperslösa, är totalt 300 miljoner kronor och fördelas utifrån befolkningsunderlag.

”Den statliga ersättningen täcker gott och väl landstingens samlade kostnader. Landstingens redovisade kostnader på 150 miljoner kronor för 2015 motsvarar hälften av statsbidraget”, skriver Statskontoret.

Men Stockholms läns landsting som stod för 56 procent av de samlade kostnaderna fick inte full ekonomisk kompensation från staten.

Statskontoret föreslår därför att fördelningen av statsbidragen görs så att de motsvarar landstingens faktiska kostnader.

Papperslösas ska få akut vård

Asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård samt vård som inte kan vänta, liksom förlossningsvård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, mödrahälsovård och vård enligt smittskyddslagen. Barn under 18 år har rätt till kostnadsfri sjukvård och tandvård.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev