Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Överdrivet frågande får läkare att tappa glöden

Publicerad: 7 mars 2012, 05:02

Att prata mer om levnadsvanor låter väl bra? Så varför är allmänläkarna så irriterade? Dagens Medicin åkte till Bankeryd för att söka svaren.


– Röker du?

Frågan kommer redan när Saskia Bengtsson, distriktsläkare på vårdcentralen i Bankeryd, träffar dagens första patient på öppna mottagningen. Att ta upp rökning vid en luftvägsinfektion är en självklarhet och ”icke-rökare” knappas snabbt in i journalen.

– Om jag ska göra som landstinget vill, borde jag ta upp ett speciellt dokument om levnads­vanor och fylla i en mall med poäng­system. Men jag har inte satt mig in i det ännu, säger Saskia Bengtsson.

På skrivbordet ligger det nya fråge­formuläret som Landstinget i Jönköpings län nu inför. Här ska vårdcentralens besökare fylla i hur många minuter de rör på sig per dag, hur många standardglas alkohol de dricker, kryssa i frågor om tobaks- och matvanor. Det finns också frågor om hur patienten upplever att de mår och vad de vill ha hjälp med att förändra.

Från och med sommaren ska landstinget börja räkna hur ofta läkarna på vårdcentralerna frågar om levnadsvanor. Den som frågar minst 30 procent av patienterna får 5 kronor per levnadsvana och listad patient. Totalt kan det innebära 180 000 kronor för Bankeryds vårdcentral med 9 000 patienter. Inga jättesummor, men inte heller kattskit. Totalt är det över 1 miljon kronor som vårdcentralen kan få om den når olika mål som landstinget satt upp.

– Skulle vi inte försöka få del av de pengarna tappar vi resurser motsvarande en distriktsläkartjänst, säger verksamhetschefen Gunnar Albinsson.

Saskia Bengtsson är en av de läkare som i olika forum har debatterat mot detaljstyrning av primär­vården. Hon poängterar att hon inte har något emot att jobba med patienternas livsstil – tvärtom är det en naturlig del i arbetet. Och det är mycket möjligt att hon redan i dag frågar var tredje patient om någon form av levnadsvana.

– Men inte så formaliserat. Risken är att vi går från ett individualiserat samtal med patienten till att fråga så många som möjligt för att vara säkra på att få ersättningen, säger hon.
Och om patienterna får ett formulär i handen finns en risk att de känner sig tvingade att svara, tror Saskia Bengtsson.

– Det skulle skada förtroendet för sjukvården och för mig som doktor. Men jag tänker inte heller i fortsättningen dokumentera känsliga saker om till exempel alkohol som jag får veta i förtroende, även om det innebär att vi inte får pengar.

På tisdagar är det klassisk husmanskost som gäller på lunch­krogen i Bankeryd. En viss för­virring råder runt bordet där åtta av vårdcentralens läkare äter raggmunk med stekt fläsk. Hur är det egentligen tänkt att levnadsvanorna ska registreras? Det har talats om att de ska dokumenteras i en slags sammanfattningar i journalsystemet, som all personal i landstinget har tillgång till.

– Om det blir så kan ju känsliga uppgifter som lämnats i förtroende dyka upp vid varje vård­kontakt även när det inte är relevant, säger ST-läkaren Karolina Järhult skeptiskt.

Alla är överens om att de gärna jobbar med levnadsvanor.

– Vi hade en utbildningsdag som gjorde mig inspirerad, och jag vill lära mig mer. Men detta registrerande får mig att tappa glöden, fortsätter Karolina Järhult.

Distriktsläkaren Måns Larsson betonar att han vill fokusera levnads­vane­arbetet på dem som har mest nytta av det, i stället för på så många som möjligt.

– Har jag tio smala patienter och en fet diabetiker vill jag satsa allt på den feta diabetikern, säger han.

Bankerydsläkarna anser också att den här typen av målrelaterad ersättning leder till ”kreativ bokföring”:

– Det mest effektiva om vi vill vara säkra på att få ersättningen är ju att låta patienterna fylla i formuläret i väntrummet och så får sekreterarna registrera svaren. Då har vi uppfyllt alla krav. Men till vilken nytta? undrar Saskia Bengtsson.

Efter lunchen fortsätter hennes mottagning med inbokade besök. Två patienter har psykiatrisk problematik.

– Den ena röker, vi har pratat om det tidigare, men han är verkligen inte motiverad att sluta. Det är helt meningslöst att ta upp igen. Och i det andra fallet var det helt orimligt att diskutera levnadsvanor, patienten var för sjuk, säger Saskia Bengtsson.

När datorn slås av för dagen har hon pratat livsstil med hälften av dagens patienter.

– Vi tycker ju att vi tar upp levnads­vanor när det är relevant. Nu uppfattar vi att landstinget vill att vi ska fråga alla eller åtminstone fler, och dokumentera det, säger Saskia Bengtsson och fort­sätter:

– Det bygger ju på föreställningen att vi inte gör det vi ska i dag. Det blir ett irritations­moment i var­dagen.

Relaterat material

Oklart om fokus på livsstil lönar sig

Värdet av enkäter delar läkarkåren

Landstingen som kräver livsstilsfrågor

LISA JACOBSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev