Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag24.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Patientavgift skrämde bort lågavlönade unga

Publicerad: 21 Mars 2018, 05:00

När primärvården började kosta pengar minskade unga med låga inkomster sina läkarbesök med drygt 10 procent, enligt en opublicerad studie. 20-årsdagen innebar ett brott i vårdsökandet.


Ämnen i artikeln:

Västra GötalandsregionenGöteborgs universitetLandstinget SörmlandRegion Jämtland Härjedalen

– Unga kvinnor är mer priskänsliga för patientavgifter än unga män. Särskilt gäller det kvinnor med låga disponibla inkomster, säger Naimi Johansson, doktorand på avdelningen för samhällsmedicin och folk­hälsa vid Sahlgrenska akademin.

Naimi Johansson och hennes forskarkollegor har studerat vad som händer när människor fyller 20 år och måste börja betala för läkar­besök.

Undersökningen är gjord i Västra Götalandsregionen och omfattar 73 000 personer i åldern 18 till 22 år. Forskarna valde regionen för att den har bra registerdata om primär­vården och för att vårdkonsumtionen ligger på en medel­nivå jämfört med hela landet.

Fram till 20-årsdagen är vård­besöken gratis i Västra Götaland. Därefter kostar ett läkarbesök 100 kronor hos den vårdcentral man är listad på och 300 kronor på övriga vårdcentraler.

För hela gruppen unga vuxna minskade antalet besök med 6 procent i och med 20-årsdagen, enligt preliminära siffror i den opublicerade studien (se grafik). Bland unga kvinnor är förändringen minus 8 procent och bland låginkomsttagare av båda könen handlar det om en minskning med 11 procent. För kvinnor med låga inkomster eller som lever i familjer med låga inkomster minskar antalet besök ännu mer.

– Detta är en av få studier där man kunnat göra direkta jämförelser av hur människor i olika inkomstgrupper reagerar på förändrade patientavgifter, säger Naimi Johansson.

Att personer med dålig ekonomi är mer priskänsliga än andra är rätt logiskt, som hon ser det. Men att det är skillnad mellan män och kvinnor tycker hon är svårare att förklara intuitivt.

Betyder det att kvinnor med låga inkomster drabbas hårdast av höjda patientavgifter? Att ojämlikheten i vården ökar?

– Ja, på sätt och vis. Våra resultat pekar ju mot att patientavgifter bidrar till ojämlikhet i sjukvården, svarar Naimi Johansson.

Men man kan se det på olika sätt, påpekar Naimi Johansson. Det kan ju vara så att unga kvinnor med låga inkomster i större utsträckning överkonsumerar sjukvård och att patientavgifter fungerar enligt nationalekonomisk teori, nämligen att motverka onödiga vårdbesök.

Om du skulle ge råd till politiker som ska fatta beslut om patientavgifter, vad skulle du säga då?

– Beakta att det kan finnas ett samband mellan priskänslighet och inkomstnivåer, men än så länge har vi endast data om unga vuxna.
Höga patientavgifter kan lång­siktigt ha betydelse för hälsan, fortsätter hon, även om det inte är något som forskargruppen nu studerat. Undviker man ett nödvändigt läkarbesök på grund av kostnaden kanske man får en sämre hälsa längre fram, vilket i sin tur ökar sjuk­vårdens kostnader.

De unga vuxna i Västra Götaland är inga storkonsumenter av läkarbesök, i genomsnitt gör de två besök om året i den öppna vården. Ett på vårdcentral och ett i den öppna specialistsjukvården.

Naimi Johansson har gjort studien i Västra Götaland tillsammans med professor Mikael Svensson vid Sahlgrenska akademin och docent Niklas Jakobsson på Karlstads universitet. De två presenterade 2016 artiklar med slutsatsen att patientavgifternas storlek inte har någon stor betydelse för vilka som söker vård.

Men då fanns inte Sörmlands modell med en avgiftsfri primärvård för hela befolkningen med i underlaget. Där slopades avgifterna den 1 januari 2017 och under det första året ökade besöken mest bland kvinnor mellan 70 och 79 år.

Fler äldre kvinnor kom när avgiften slopades

När Sörmland tog bort patient­avgiften kom fler äldre kvinnor. Jämtland räknar med att hög­kostnads­skydd och avbetalningar gör att låginkomsttagare inte stängs ute från vården.

Landstinget Sörmland tog bort avgifterna i primärvården den 1 januari 2017.

– Vi misstänkte att människor med låga inkomster avstod från att söka vård, det var en orsak till förändringen. Vårdbehoven ska styra, inte plånboken, säger Monica Johans­son, (S), landstingsstyrelsens ordförande i Sörmland.

Hon tror att doktoranden Naimi Johansson har rätt. Att människor med låga inkomster är mer priskänsliga än andra för patientavgifter och att avgifter kan bidra till att öka ojämlikheten i sjukvården.

– Det stämmer med vad som hände hos oss det första året. Den grupp som ökade antalet besök mest var kvinnor mellan 70 och 84 år.

Region Jämtland Härjedalen införde för några år sedan landets högsta avgift i primärvården: 300 kronor per besök. Regionens skrala kassa behövde förstärkas.

– Inför beslutet tog vi allvarligt på risken för att patienter skulle utebli för att de hade dålig ekonomi, berättar Christer Siwertsson (M), regionstyrelsens förste vice ordförande.

Förutom högkostnadsskyddet, som gäller i hela landet, infördes en möjlighet att göra räntefria avbetalningar av patientavgifter. Strax under en hundralapp i månaden blir det som mest under ett år.

– Vi har inte heller sett tecken på att våra patientavgifter bidrar till att öka ojämlikheten i sjukvården, säger Christer Siwertsson i regionen där S styr tillsammans med M.
Han vill ändå inte säga att forskarna har fel, utan uttalar sig endast om läget i Jämtland Härjedalen.

Avgifter ger 3 procent

Patient­avgifterna står för cirka 3 procent av primärvårdens intäkter – 1,5 miljarder kronor 2016. Andelen har sjunkit något under senare år, enligt SKL.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev