Primärvården får checklista för långtidscovid

Arbetet med checklistan, eller stöd- och testdokument för diagnostisering, började i höstas då en nationell arbetsgrupp för uppföljning efter covid-19 bildades, se faktaruta. Gruppen startades efter en behovsanalys mellan flera olika nationella programområden inom ramen för kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Socialstyrelsen. Inger Dahlbom är processledare i arbetsgruppen.

 – Det är ett stöd vi tagit fram, inte ett vårdprogram. Analysen visade på ett behov av samordning av arbetet med uppföljning av covid-19. Infektionssjukdomar blev det programområde som är uppdragsgivare eftersom man trodde att det skulle handla mest om det, men sedan har det ju visat sig att det här handlar mer om rehabilitering, säger Inger Dahlbom.

Arbetet har resulterat i två olika saker. Dels ett stöddokument till primärvården som kan användas för diagnostisering och utredning av vuxna med postcovid-19-syndrom, dels ett webbformulär som patienter själva ska kunna fylla i före önskat eller bokat vårdbesök. 

Yrsel och muskelvärk listas

Det förslag till stöddokument som arbetsgruppen tagit fram kan användas för diagnostisering och utredning av alla patienter som har eller har haft covid-19, oavsett om de fått diagnosen bekräftad via ett positivt test eller inte. Ett antal vanliga symtom som yrsel, feber, muskelvärk och sömnstörningar listas, men också pots, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, och multiinflammatoriskt syndrom.

Checklistan ska publiceras via webbplatsen kunskapsstyrningvard.se hos SKR och Inger Dahlbom hoppas att det sker i början av mars. 

– Vi identifierade att det som verkligen behövdes var ett stöd för primärvården, eftersom det är där de flesta patienterna finns, säger hon.

Webbformuläret för patienter ska testas under en månad och målet är att det ska finnas på 1177 i april.

Systemet ska prövas i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen. Sandra af Winklerfelt Hammarberg är verksamhetschef på Liljeholmens vårdcentral som ska testa det i Stockholm.

”Jag tror att webbenkäten kan bli ett bra verktyg för oss att standardisera anamnesen och få fram alla viktiga uppgifter redan före besöket. En stor fördel är att data från formuläret kan sparas ner direkt i journalen och på så sätt spara tid under besöket för somatisk undersökning”, skriver hon i ett mejl till Dagens Medicin. 

Socialstyrelsen använder sig av världshälsoorganisationen WHO:s tilläggsdiagnoskod för långtidscovid, som innebär att patienten har ”tecken och symtom som utvecklas under eller efter en infektion som överensstämmer med covid-19, fortsätter längre än tolv veckor och som inte kan förklaras av någon alternativ diagnos”.

Enligt data från patientregistret har mellan 6 000 och 7 000 personer i Sverige fått tilläggskoden, men Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, säger att det verkliga antalet kan vara betydligt högre. Socialstyrelsen får bara del av siffror från slutenvård och sjukhusens öppenvårdsmottagningar.

– Vi har inget bemyndigande enligt patientregisterförordningen att ta in information om koden från primärvården. Så därför är det omöjligt att säga hur vanligt det här är. 

Bättre omhändertagande

På Liljeholmens vårdcentral med 31 000 listade patienter har 202 personer fått tilläggsdiagnosen. Sandra af Winklerfelt Hammarberg hoppas att webbformuläret kan bidra till att patienterna känner att det finns en tydlig struktur för omhändertagandet.

”Symtomen varierar mycket och kan stämma in på andra sjukdomar som kan behöva utredas. Många patienter har inte verifierad covid, varken PCR eller antikroppar och då är det svårt beroende på symtomen att bedöma om det är covid de har haft”, skriver hon.