Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Privata vården kontrolleras hårdare av landstingen

Publicerad: 15 augusti 2007, 12:24

Privatläkare och sjuk­gymnaster som går på nationella taxan ska tvingas att lämna ut patient­journaler till landstingen. Avsikten är att kontrollera fusk.


Förslaget finns med i den pro­memoria som en arbetsgrupp inom socialdepartementet i juli lämnade om ersättningsetablering för privata läkare och sjukgymnaster.

Landstingen har under många år krävt att de läkare och sjukgymnaster som inte har sam­verkansavtal med landstingen måste kontrolleras hårdare. Dessa läkare och sjukgymnaster har sedan etableringsfriheten under 1994 kunnat kvittera ut en nationellt fastställd taxa från landstingen utan att landstingen haft några skarpa möjligheter att följa upp vården.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting har detta lett till att vissa läkare och sjukgymnaster har gjort sig skyldiga till ­bluffakturor, saltade räkningar och till vård som inte bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, se Dagens Medicin nr 20/07 och 14/07.

Nu får landstingen gehör för sina krav. Socialdepartementet håller med om att landstingens ansvar för att planera och finansiera hälso- och sjukvården gör att de har ett ”stort och berättigat behov” av att följa upp och kontrollera vården även hos de privata läkarna och sjukgymnasterna.

Måste vägas mot integriteten
Enligt promemorian är ”det av största vikt att kunna följa hälso- och sjukvårdens prestationer och resultat oavsett om vården bedrivs i privat eller offentlig regi”.

Departementet föreslår att läkare och sjukgymnaster som går på nationella taxan i fortsättningen ska vara skyldiga att för landstinget visa upp journaler och ge upplysningar om vården av en patient.
Detta är nödvändigt för att landstinget, som ju betalar vårdgivaren, ska kunna verifiera att patienten verkligen har vårdats av läkaren eller sjukgymnasten och att vården verkligen överens­stämmer med den ersättning som läkaren eller sjukgymnasten begär av landstinget.

Samtidigt påpekar departementet att landstingens behov av ökad insyn måste vägas mot skyddet av patientens integritet. Det finns patienter som vänder sig till de privata vårdgivarna för att de vill vara anonyma gente­mot landstinget, till exempel anställda i landstinget eller personer som är ”allmänt kända i samhället”.

Därför ska landstingen inte rutinmässigt få tillgång till all journalinformation. De upp­gifter som landstingen behöver ska dessutom först avidentifieras.

Har kraftiga invändningar
Privatläkarföreningen medger att landstingen bör få större möjlighet att få insyn i den vård som de betalar för. Men föreningen har kraftiga invändningar mot att landstingen ska kunna begära ut hela journaler från privat­läkarna.

– Det skulle innebära ett brott mot patientsekretessen. Det känns inte som ett särskilt genomtänkt förslag, juridiskt sett, säger Privatläkarföreningens ord­förande Gunnar Welander.
Privatläkarföreningen filar nu på ett alternativt förslag till departementet.

Ellen Hyttsten, direktör på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, är mycket nöjd med att socialdepartementet nu lämnat ett sådant förslag som landstingen har efterlyst i många år.

– Får man pengar från det offentliga måste vi ha rätt att följa upp att den vården verkligen bedrivs på rätt sätt.

Socialdepartementets förslag, som nu skickas ut på remiss, ska enligt planerna träda i kraft den 1 juni 2008.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev