Rapport föreslår mer ansvar för nätläkare

Rapporten ”Vården är värd en bättre styrning”, som presenterades under tisdagen, pekar på att det krävs mer av både statligt ansvar och statlig finansiering för att klara omställningen av vården. I rapporten föreslås att ett nationellt vårdval för primärvården inrättas och att det ska innehålla två nivåer.

Den första nivån innebär listning på de utförare som i första hand erbjuder digitala vårdkontakter. Fysiska besök ska ges efter behov. Den andra nivån innebär listning för fysiska besök och riktar sig i första hand till äldre, till kroniker eller till den som kommer på remiss. Dessa ska också ha en fast läkarkontakt. Förslagen ska ses som en vidareutveckling av Göran Stiernstedts utredning Digifysiskt vårdval.

– Det här kan naturligtvis utvecklas, men det blir ett tydligare fokus på matchning, sade Anders Anell vid ett webbinarium som arrangerades av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, inom ramen för förbundets forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet.

Att vårdvalet ska vara nationellt motiverar Anders Anell med utvecklingen av de digitala lösningar som krävs och att vården också ska kunna erbjudas oberoende av regiongränser. I rapporten uppskattas att det fysiska vårdvalet skulle behöva erbjudas till ungefär halva befolkningen.

Men vid den efterföljande paneldiskussionen stötte förslaget på patrull av bland andra Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

– Det här är en skrivbordsprodukt. Jag har svårt att se att det här skulle vara en lösning.

Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) var också tveksam till förslaget.

– Det kommer att bli gränsdragningsproblem oavsett var vi drar gränserna.

I rapporten skriver Anders Anell att förslagen om två nivåer skulle innebära störst förändringar för nätläkarna, genom ett större helhetsansvar. För de befintliga vårdcentralerna innebär förslaget en begränsning i vilka patienter som kan lista sig, vilket skulle kunna leda till ökad kontinuitet.

Rapporten pekar också på att hälso- och sjukvården måste finansieras långsiktigt och med en tydlig riktning. Tillfälliga statsbidrag och öronmärkta pengar hjälper inte i det långa loppet.

”Staten bör ägna mindre energi, tid och pengar åt kortsiktiga öronmärkta satsningar och i stället fokusera på långsiktiga investeringar i den digitala infrastrukturen, nationella system för kunskapsstöd och uppföljning samt inte minst kompetensförsörjningen", skriver Anders Anell.