Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Så interagerar arv och miljö för viktuppgång

Publicerad: 20 augusti 2019, 11:44

Foto: Getty Images

Skillnaden i kroppsmasseindex, BMI, mellan individer med högst respektive lägst genetisk benägenhet att lägga på sig vikt har ökat från 1960-talet och framåt, enligt en norsk studie i tidskriften BMJ.


Detta skulle därmed visa hur ökad exponering för miljöfaktorer som gynnar viktuppgång, i form av till exempel ändrade kostvanor, främst påverkat dem som är mest genetiskt sårbara för sådan exponering.

Men arvet förklarar lång ifrån allt, påpekar forskarna, eftersom BMI-snittet ökat hos alla oavsett genetisk predisposition. Miljöfaktorer är därför den viktigaste förklaringen till utvecklingen, anser de.

I studien analyserade forskarna tidstrenderna i BMI hos över 67 000 invånare i länet Tröndelag för vilka även genetiska data fanns tillgängliga.

Inte överraskande fanns det alltså en skillnad mellan den femtedel av befolkningen som hade högst genetisk benägenhet att ha högt BMI och den femtedel som hade lägst sådan benägenhet, oavsett vilken tidsepok som studerades. Men skillnaden blev mer tydlig ju närmare nutid forskarna kom.

Forskarna exemplifierar med att bland 35-åriga män var skillnaden 1,20 kg/m2 under 1960-talet, jämfört med 2,09 under första decenniet på 2000-talet. Mätt i kilogram var skillnaden 3,9 och 6,8 under respektive tidsperiod.

Läs hela originalstudien:

Maria Brandkvist med flera. Quantifying the impact of genes on body mass index during the obesity epidemic: longitudinal findings from the HUNT Study. BMJ 2019;366:l4067. DOI: 10.1136/bmj.l4067

Relaterat material

Överviktiga danskar hade bäst överlevnad

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev