Samarbete – lättare sagt än gjort

Tierps vårdcentral i Norduppland är stor med 17 600 listade patienter och dygnet runt-öppen jourmottagning. Här finns alla primärvårdens professioner: läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, distriktssköterskor, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer. I teorin borde förutsättningarna vara perfekta för professionsöverskridande samarbete. Men det är lättare sagt än gjort konstaterar den grupp av anställda Dagens Medicin träffar i Tierp under lunchrasten.

– Det är en logistisk utmaning, att hitta tider för att diskutera en patient du har gemensamt med en sjukgymnast, psykolog eller barnmorska. I situationer där det inte finns några marginaler är det svårt att hitta de tiderna, ofta fungerar det rätt bra men det kräver en rätt stor ansträngning och mycket jobb för att få det att fungera, säger Mikael In De Betou, distriktsläkare.

Han tror inte att den behovsstyrda vårdgaranti som regeringens utredare Anna Nergårdh har föreslagit kommer att underlätta samarbetet. I stället för att som i dag ha rätt att vid behov träffa en läkare inom sju dagar ska patienten, enligt förslaget, få rätt att inom tre dagar få en bedömning av någon från den vårdprofession som har rätt kompetens.

– Det kommer att bli svårt och ställa till problem för oss. Tillgänglighetsproblem. Hos oss är stoppklossen psykisk ohälsa. Det är det som är den stora bristen på vår vårdcentral. Akuta och halvakuta läkartider är vi ganska duktiga på att hitta. Det gör vi varje dag. Om det kniper så fixar vi det. Men vi har två månaders väntetid till en kurator. Hur förkortar man det till några dagar? säger Mikael In De Betou.

Vårdcentralen satsar nu på att anställa fler psykologer för att öka tillgängligheten för de många patienterna med psykisk ohälsa. Men personal som kommer och går från lunchbordet under Dagens Medicins besök är överens om att fasta tidsgränser är en dålig idé, oavsett vilken profession det gäller.

– Att du ska få träffa någon på vårdcentralen inom ett visst antal dagar oavsett om du har behov eller inte gör att det blir för sällan som vi diskuterar det medicinska behovet av vård, säger Monica Ulfsdotter Pettersson, verksamhetschef på Tierps vårdcentral.

Flera runt bordet efterlyser i stället en medicinsk vårdgaranti som helt är baserad på det medicinska behovet och inte innehåller några tidsgränser. Men de ser också fördelar med att Anna Nergårdhs förslag innebär att bedömningen ska ske av den profession som är bäst lämpad att göra den.

– Det är bra för att det förtydligar ännu mer att det inte alltid är doktorn som är första instans, säger Ellinor Nordman, sjukgymnast.

Att patienterna inte ska slussas till läkare med automatik är någonting som Tierps vårdcentral redan i dag jobbar aktivt med. Distriktssköterskorna i telefonmottagningen jobbar enligt modellen Bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON, för att slussa patienterna till rätt vårdprofession och rätt vårdnivå.

– Den som har problem med rörelseapparaten skickar vi i första hand till sjukgymnast. När det handlar om hud som sår och eksem skickar vi dem oftast vidare till oss distriktssköterskor. Ögon och öronbedömningar tar vi också ofta hand om, berättar Sara Pettersson, distriktssköterska.

Att övertala patienterna om att någon annan än en läkare är rätt person att träffa är dock inte så lätt.

– Patienterna ringer oftast och säger att de vill träffa en doktor. Då är det viktigt att inte säga att ”vi har väldigt ont om läkartider så därför får du träffa en sjukgymnast i stället” utan ”nu får du träffa någon som är väldigt bra på just det du söker för”, säger Sara Pettersson.

Målet för Tierps vårdcentral är att börja jobba mer teambaserat. Det kan kräva lite omflyttningar i lokalerna för att skapa små grupper av olika professioner som kan jobba nära varandra. Ska det lyckas behöver de olika grupperna också få bättre koll på varandras kompetenser.

– Ju mer vi kan om varandra desto lättare är det att samarbeta, säger Camilla Fröjdman, barnmorska.

SAMUEL ÅSGÅRD