Allmänmedicin
Sjukvårdens samtal till GIC ökar kraftigt
Publicerad: 20 februari 2020, 06:01
Sju av tio samtal från sjukvården om akuta eller möjliga förgiftningar kommer från läkare på sjukhus. Men samtalen från SOS Alarm och ambulanspersonal ökar mest. Foto: Mostphotos
Antalet samtal från sjukvården till Giftinformationscentralen, GIC, har på tio år ökat från knappt 18 000 till drygt 31 000. Nu ska bemanningen nattetid förstärkas.
Under förra året besvarade GIC nära 95 000 samtal till telefonrådgivningen, visar statistik ur Läkemedelsverkets årsredovisning. Många samtal handlar om akuta förgiftningar, men även allmänna frågor räknas in.
Det var en ökning med nästan 1 500 samtal mot 2018. Men medan frågorna från allmänheten blev lite färre, så blev samtalen från sjukvården 8 procent fler. Var tredje förfrågan kom från sjukvården, och nattetid är det vartannat samtal.
Trenden har sett likadan ut de senaste tio åren. Någon närmare analys av varför samtalen från sjukvården ökat så mycket har inte gjorts.
– Det som har ökat mest är samtal från SOS Alarm och ambulans, som vi har under en gemensam kod. Det kan vara att man ringer från ambulans och vill veta mer om vad någon har fått i sig, säger Karin Feychting, apotekare och gruppchef på Giftinformationscentralen.
Allra flest frågor från sjukvården, cirka 70 procent, står läkare på sjukhus för. Eftersom vårdpersonalens frågor ofta är mer komplexa och tar längre tid, innebär ökningen en risk för förlängd väntetid och sämre arbetsmiljö. Det gäller särskilt nattetid.
Antalet fall där apotekarna i rådgivningen kopplar in till bakjouren med läkare har också ökat. Karin Feychting tror att det handlar om en kombination av orsaker. En är att det är en ensam apotekare nattetid, och om det då blir telefonkö kan bakjouren behöva ta över allvarliga akutfall.
En annan förklaring är personalomsättning.
– Vi har en del som har gått i pension. Om man har jobbat längre, har man större erfarenhet och kan ta fler fall själv, säger Karin Feychting.
Nu ska extra resurser satsas på att förstärka bemanningen, så att två apotekare i stället för en sitter i telefonrådgivningen nattetid.
– Vi är precis i startgroparna och ska börja rekrytera. Men det är en process på minst två år, för vi kan inte ta in så många på en gång. Det är en upplärningsperiod på sex månader, säger Karin Feychting.
Frågorna skiljer sig inte så mycket åt mellan åren. Dock minskar antalet samtal om möjliga förgiftningar hos barn under tio år, men ökar när det gäller äldre barn och vuxna. För vuxna handlar frågorna främst om läkemedel och narkotiska preparat.