Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Små saker gör stor skillnad i patientmötet

Publicerad: 8 mars 2012, 14:00

Tre sekunder. Mer tid behövs inte för att bygga upp eller rasera en patients förtroende. Det säger sjuksköterskan Maria Jernsdotter Björklund, som fick se vården från andra sidan när hon själv blev sjuk.


Som sjuksköterska jobbade Maria Jernsdotter Björklund inom både rehabilitering, akutsjukvård, narkos och på allmänna vårdavdelningar. Som leukemipatient gick hon igenom samma avdelningar. Och några till. Det har gett en ytterligare dimension till hennes arbete med kommunikation inom vården.

Sedan 2007 har hon föreläst för sjuksköterske­studenter vid Uppsala universitet om hur man bygger upp en bra relation med sina patienter. För ett år sedan började hon föreläsa även för universitetets läkarstudenter. Upplägget är ungefär detsamma. Skillnaden är att hon tar hänsyn till att läkare ofta har kortare tid med sina patienter.

Den korta tiden till trots är Maria Jernsdotter Björklund övertygad om att även en läkare kan bygga upp en bra grund för ett patientmöte, eller rasera den helt, på bara några sekunder. Hon har gett sin modell namnet effektiv empati: att göra det bästa du kan på den korta tid du har.

– Det tar tid att bli snabb. Det kräver träning, att man får testa och misslyckas. Att bli bättre på att bygga en läkar-patientrelation är en ständigt på­gående process. Det handlar om att lära sig att se, att tyda patienten och läsa av patientens kroppsspråk, säger Maria Jernsdotter Björklund.

En enkel sak är att sätta sig ner vid ett samtal med en patient. Det visar att du tagit dig tiden och kan bidra till att göra patienten mer avspänd. Några misstag som Maria Jernsdotter Björklund själv har upplevt att läkare gjort är att de inte har läst på om patienten i förväg, inte tar patienten i hand, inte hälsar och inte ser patienten i ögonen.

Är det de små sakerna som gör skillnad?

– Ja. Det tycker jag är hoppfullt. En läkare är inte en terapeut. En läkare ska göra sitt kliniska arbete. Men genom att träna upp en helhetssyn kan du se var patienten befinner sig fysiskt, psykiskt och socialt.

Alla som vill kan lära sig att bli bättre på att kommunicera, men man måste vara intresserad av människor och hur de fungerar i olika situationer, tror Maria Jernsdotter Björklund.

Enligt Maria Holstad, psykiater på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för samtalsundervisningen vid läkarprogrammet, finns stora möjligheter till förbättringar i kommunikationen mellan läkare och patienter. Hennes studenter får i dag träna på sina samtalsfärdigheter redan från termin ett, med hjälp av teori, videoinspelningar, handledare och workshops.

– En sak som har varit tydlig är att läkare kan ha svårt att spegla patienternas känslor. Om en patient är rädd, exempelvis, har läkare svårt att spegla det. Man kan fråga sig vad det beror på, säger Maria Holstad.

Tidigare i vintras tog hon för första gången hjälp av sjukhusclownen Seved Bornehed, som ska belysa mer av just den biten. Han jobbar huvudsakligen på Akademiska barnsjukhuset och berättar om hur clownerna gör när de sakta närmar sig en patient. De utgår alltid från den information som finns om patienterna, deras anhöriga och hur de mår. Själva mötet improviserar clownerna fram, beroende på situationen.

Att träffa ett döende barn kan vara särskilt jobbigt, vilket ibland gör att vårdpersonal stänger av och ser allt utifrån.

– Man kan förbereda sig inför ett sådant möte med hjälp av träning. Att samtala kolleger emellan är jättebra, säger Seved Bornehed.

Genom att ta in patientens egna upplevelser kan läkarens arbete bli mer effektivt, tror Maria Holstad. Därför ser hon gärna att patient-läkar­relationen får större utrymme vid läkarprogrammen och blir ett obligatoriskt moment.

– Vi måste avmystifiera det här. Kommunikationsförmåga är inte en personlig egenskap, utan en färdighet som kan tränas upp. Alla kan bli bättre.

Relaterat material

Svenska folkets dom över läkarkåren

Läkarförbundet skyller på medierna och tyngda läkare

ANIA OBMINSKA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev