Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Snabb diagnos när patient ritar smärta på kroppsskiss

Publicerad: 4 februari 2009, 13:07

Att låta patienten själv rita ut sina nack- och skulderbesvär på en ritning av en människo­kropp är ett snabbt och tillförlitligt sätt att diagnostisera smärta, enligt en studie.


Metoden går ut på att patienten får skugga de områden där denna har besvär på en illustration av en människokropp. Bo Bertilson är läkare vid Torvallakliniken i Haninge och har använt metoden på sina patienter i tiotals år. Som doktorand vid Centrum för allmänmedicin, Cefam, i Stockholm, har han nu även utvärderat den vetenskapligt.

– Utifrån ritningen kan den kunnige på ett ögonblick ställa en preliminär diagnos. Det är lite som att tolka ett EKG. Sammanfaller skuggningarna med nervutbredning i kroppen kan besvären ha ett neurogent ursprung, säger han.

Diagnosmetoden är tillförlitlig, enligt studien. I över 80 procent av fallen sammanföll diagnosen från besvärsritningen med resultaten från andra diagnosmetoder.

Smärteckningar är ingen ny företeelse, men Bo Bertilsons variant skiljer sig från tidigare liknande metoder då patienterna får skugga alla typer av besvär och inte bara smärta.

– Tidigare smärtritningar har ofta blivit fulla med kryss och pilar som ska symbolisera olika sorters smärta. Det kan bli väldigt komplicerat både för den som ska rita och tolka ritningen, säger han.

Bo Bertilson menar också att det är en fördel att patienten själv får göra smärtritningen. På så sätt kan man undvika att patienten anser sig feltolkad i läkarens journal, vilket kan vålla problem i domstolar och i kontakten med Försäkringskassan.

I studien har även två personer, oberoende av varandra, gjort fullständiga kliniska undersökningar av deltagarna. Enligt dessa hade över 80 procent av de 50 medverkande, som alla sökt hjälp för besvär i nack- eller skulderregionerna, två eller flera neurologiska fynd i besvärsområdet.

Bo Bertilson menar att läkare alltför sällan tolkar smärta som neurogen utan i stället tolkar den som nociceptiv, att besvären kommer från en yttre skada i smärtområdet, eller kanske psykisk.

– Vi är experter på att psykologisera smärta i Sverige, säger han.

I stället menar Bo Bertilson att smärta kan ha en psykisk påverkan.

– Får man ingen trovärdig förklaring till sin smärta leder det till att man blir orolig. Det är psykiskt påfrestande att gå runt och ha ont om man inte vet varför eller inte upplever sig bli tagen på allvar.
hur psykologi påverkar smärta är omtvistat. Steven Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet, anser att även det psykiska välbefinnandet har en inverkan på upplevelsen av smärta.

– Det finns tonvis med bevis för att exakt samma smärtstimuli kan upplevas olika beroende på personens stämningsläge, säger han.

Enligt Steven Linton har många patienter fått all den hjälp som den somatiska vården kan ge utan att bli bättre. Då kan en psykologisk aspekt öppna nya vägar.

Andrea Björkman

Forskare:

Namn:
Bo Bertilson Marie Grunnesjö, Sven-Erik Johansson och Lars-Erik Strender.

Projekt:
Pain drawing in the assessment of neurogenic pain and dysfunction in the neck/shoulder region: inter-examiner reliability and concordance with clinical examination.

Finansiering:
Stockholms läns landsting och läkemedelsföretaget Astra Zeneca.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev