Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Socialstyrelsen tar nytt grepp om screening

Publicerad: 8 mars 2012, 08:08

Vem ska bestämma och hur ska det avgöras om ett nationellt screeningprogram ska införas? Den frågan har Socialstyrelsen funderat över och tagit fram ett förslag till en modell med nationella rekommendationer.


Det är regeringen som har gett Social­styrelsen uppdraget att ta fram en modell för att bedöma, in­föra och följa upp nationella screening­program. Modellen riktar i första hand in sig på cancer­området men ska även gå att använda när det gäller screening för andra sjukdomar.

– I nuläget finns det ingen strategi eller modell för att bedöma om vi ska införa ett screeningprogram eller för hur vi ska utvärdera de befintliga screeningprogrammen, säger Arvid Widenlou Nordmark, utredare på enheten för nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

Han har ansvarat för den utredning som nu lämnats över till regeringen. Där slår Socialstyrelsen fast att det finns många fördelar med att införa nationella rekommendationer för screeningprogram.

– Det blir mer jämlikt med nationella rekommendationer. Du ska ha samma möjligheter oavsett var du bor i landet, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Förebilden för den föreslagna modellen är Finland. Men där har man gått ett steg längre och lagstiftat om tvingande föreskrifter som alla sjukvårdshuvudmän måste följa.

– Vi har inget lagligt stöd att utfärda bindande föreskrifter i dag. På kort sikt är nationella rekommendationer därför den väg vi kan gå. Om regeringen anser att det behövs tvingande lagstiftning så är det upp till dem att gå vidare med det, säger Arvid Widenlou Nordmark.
Den modell som Socialstyrelsen föreslår innebär att ett tvärvetenskapligt råd ska ta fram rekommendationer för om ett nationellt screeningprogram bör införas. Rekommendationerna ska vara ”ja”, ”nej” eller ”fortsatt forskning behövs”. Tanken är att ett tydligt ja eller nej ska få landstingen att följa rekommendationerna.
Besluten ska förankras genom seminarier med regioner och landsting samt ett antal myndigheter, bland andra Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och Vetenskapsrådet. Därefter beslutar Socialstyrelsen om sin rekommendation.

– Om vi skulle föreslå att införa någonting som kommer att kosta väldigt mycket pengar så behöver vi ha en dialog med landstingen, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Han tror inte att nationella rekommendationer med automatik kommer att leda till fler nationella screening­program. Men han ser flera områden där utvecklingen har gått framåt och där det skulle kunna bli aktuellt med rekommendationer. Bland annat hjärt-kärl­sjuk­domar och screening med blod­prover på nyfödda.

En viktig del i den föreslagna modellen är uppföljningen. Socialstyrelsen föreslår att ett nationellt hälsodataregister skapas. Detta register ska omfatta alla som ingår i målgruppen för något av de nationella screeningprogrammen.

– De centrala delarna som be­höver finnas med i ett register är om man har gått på undersökning. Vad har hänt med dem som kom på undersökning och vad har hänt med dem som inte kom på undersökning? Det behöver vi veta för att se om undersökningarna lett till att man har räddat några liv eller för­hind­rat sjukdom, säger Arvid Widen­lou Nordmark.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev