Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Sparkrav drabbar svällande patientgrupp

Publicerad: 14 April 2004, 09:09

Allergikerna och astmatikerna blir allt fler. För att ta hand om dem behövs ökat stöd till primärvården och ett gott samarbete med allergispecialisterna. Men när landstingen sparar går utvecklingen i fel riktning.


I Göteborg läggs nu en fjärdedel av vårdcentralerna med astmamottagning ned och i   Skåne har primärvårdens astmakoordinator blivit av med sitt uppdrag.   Mer än var tredje svensk uppger sig ha astma eller någon typ  överkänslighet. Och förekomsten har ökat dramatiskt de senaste decennierna, framför allt hos barn och unga vuxna.  - Det som vi började se hos barnen för 30 år sedan syns nu hos de vuxna. Förekomsten av astma är högre bland de unga som är 19-29 år, än i gruppen mellan 50 och 59. Därför kan vi med ganska stor säkerhet säga att det totala antalet kommer att fortsätta öka, säger Magnus Wickman, professor i allergologi vid Stockholms läns landstings enhet för samhällsmedicin.  Frågan är hur sjukvården bör organiseras för att klara av att ta hand om denna växande patientgrupp. Vårdcentralerna är basen för astma- och allergisjukvården och de flesta tycks vara överens om att det som krävs är ökad kunskap om astma och allergi i primärvården, och ett bra samarbete med allergologer, hudläkare, lungläkare och andra specialister som arbetar med dessa patienter.  I Östergötland samlades redan för fem år sedan de som arbetar med allergipatienter på Universitetssjukhuset i Linköping till ett kliniskt allergicentrum. Allergiverksamheten är samlad till en enda mottagning. Vid centret bedrivs även utbildning och klinisk forskning inom astma och allergi.  - Vi jobbar över klinikgränserna för att patienterna inte ska behöva resa runt till olika kliniker. Men det är viktigt att komma ihåg att huvuddelen av vården av allergikerna ska ske ute på vårdcentralerna, säger Chris Anderson, verksamhetschef och hudläkare på allergicentrum i Linköping.  Alla som arbetar där, ett 20-tal personer, samlas varje onsdag till ett möte för att samordna verksamheten. En mindre grupp går igenom remisserna som kommit in från primärvården.   - Då försöker vi reda ut vem patienten behöver träffa och om de behöver träffa flera specialister. De här mötena har varit bra för att rationalisera arbetet, säger Chris Anderson.  En allmänläkare är alltid med på onsdagsmötena, som primärvårdens representant. Remissmötena har också gjort det möjligt att se om en viss vårdcentral ofta remitterar en viss typ av patienter till sjukhuset.   - Då kan vi undersöka varför de inte klarar av dem själva. Är vårdcentralen underbemannad? Vi har ju relativt få vårdcentraler, och vi känner dem ganska bra genom att vi har satsat på nätverksbildning. Då kan det vara lättare att påverka dem.  I Stockholm är situationen en annan.   - Vårdcentralerna måste stärkas. Primärvård och specialister borde samarbeta, men i dag är vi spridda över hela staden. En samordning vore tacknämlig, även om all allergiverksamhet inte kan flytta ihop. Vi måste hitta en modell som fungerar i en storstad, säger Magnus Wickman.  En sådan samordning är på gång. Den sista mars presenterade professor Jan Sundquist, chef för Stockholms läns landstings och Karolinska institutets centrum för allmänmedicin, en utredning som föreslår att ett allergicentrum för hela landstinget bildas just på centrum för allmänmedicin i Huddinge.   Ett centrum av Linköpingsmodell är det dock inte tal om. Avstånden är alldeles för stora, anser Jan Sundquist. Men centret ska enligt förslaget få en viktig roll för utbildning inom astma och allergi för allmänläkare och blivande allmänläkare. Ett nyckelord i förslaget är "nätverk".   Jan Sundquist föreslår att två koordinatorer anställs, en som arbetar med att skapa nätverk bland dem som arbetar med klinisk allergiforskning, och en som knyter samman de specialister som arbetar med allergikerna.   Att ett kliniskt allergicentrum ska startas i Stockholm är redan beslutat i och med den Handlingsplan för allergi och annan överkänslighet som landstinget tog fram år 2002. Där betonas att både primärvården och specialistvården behöver förbättras för att möta behoven. Speciellt behövs utbildning för primärvården och bättre samverkan mellan olika vårdnivåer.   - Det som saknas i dag är en fungerande vårdkedja för vuxna med allergiska sjukdomar. Detta kan bli den brygga som saknas. Bra forskning som förs ut i primärvården kommer att ge bättre vård, och forskning på vårdcentralerna kommer att ge kritisk personal med stor kunskap, säger Jan Sundquist, som tror att centret kan starta redan till årsskiftet.   Även Chris Anderson i Linköping anser att kunskapsöverföring till primärvården är avgörande för att vården ska kunna ta hand om den växande patientgruppen. Mottot är att patienterna ska tas om hand på "närmast lämpliga nivå" - det vill säga oftast i primärvården.    Den principen får stöd i Socialstyrelsen nya riktlinjer, se sidan 7 i denna tidning. Där pekas astmamottagningar i primärvården ut som ett effektivt sätt att ta hand om astmapatienter.   - Jag vet ingen bättre form för till exempel spirometri och patientutbildning, som prioriteras högt i riktlinjerna, än just astmamottagningar med välutbildade sjuksköterskor, säger Björn Ställberg, allmänläkare på Trosa vårdcentral.  Han är ordförande i det astma- och allerginätverk som finns inom Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, och en av experterna bakom riktlinjerna.  Björn Ställberg anser att primärvården inte har tillräckligt med resurser för att ta hand om astma- och allergipatienterna på ett optimalt sätt, exempelvis för att göra allergiutredningar och spirometriundersökningar som krävs för en korrekt astmadiagnos.  - Det krävs mer tid, mer resurser och mer kunskap. Korrekta undersökningar och bra patientutbildning skulle löna sig eftersom patienterna inte skulle söka vård lika ofta. Landstingen måste våga satsa på förebyggande vård - då kommer de att vinna i andra änden, säger Björn Ställberg.  Men när landstingen sparar arbetar vårdcentralernas astmamottagningar i motvind. Nyligen fattade Göteborgs primärvård beslutet att lägga ned fem vårdcentraler i Göteborg, fyra av dem med astmamottagningar.  - Det blir förstås kännbart. Det blir värre med tillgängligheten på vårdcentralerna. När patienterna väl kommer dit kan man tänka sig att det kommer att skrivas fler remisser för tester och utredningar, säger Mona Palmqvist, chef för allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.  I Skåne ska det också sparas i primärvården. Där har astmasjuksköterskan Birgitta Jagorstrand arbetat som koordinator för astmamottagningarna i hela regionen. I uppdraget ingick att stödja teamarbete, nätverk, utbildning och kvalitetssäkring inom astma- och allergiarbetet på vårdcentralerna. I slutet av februari fick hon beskedet att befattningen inte längre behövdes.  - I stället ska varje verksamhetschef på vårdcentralerna se till att det här funkar, säger hon.  Enligt Lars-Åke Johnsson, primärvårdschef i nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt, ska tjänsten bort eftersom primärvården i Skåne har omorganiserats. Men Birgitta Jagorstrand är inte övertygad.  - Jag är rädd för att det här är steg ett, och att steg två är att de säger att det inte behövs astmamottagningar alls i primärvården, säger hon.  I nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har primärvården fått ett sparbeting på 30 miljoner kronor och politikerna har bestämt att tolv distriktsskötersketjänster ska bort. Det oroar även Lars-Åke Johnsson.  - Det kan hända att de sjuksköterskeledda specialmottagningarna får minska i omfattning. Jag ser en risk att det kommer att vrida patientströmmarna så att de belastar allmänläkarna eller sjukhuset i stället, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev