Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Stöd för digitala beslutsstöd

Publicerad: 22 Oktober 2015, 09:16

Med hjälp av digitala beslutsstöd kan läkaren få tips om såväl experimentella behandlingar som vilka kliniska prövningar som en patient skulle kunna tänkas ingå i, enligt Torbjörn Hägglöf, till vänster om Björn Arvidsson och Emma Spak.

Foto: Jens Krey

”Är datorn smartare än doktorn?” var en av frågorna på årets upplaga av Läkemedelsmarknadsdagen. Nja, blev svaret.


Ämnen i artikeln:

Digital vård

– Mängden medicinsk information fördubblas var 73:e dag, sade Torbjörn Hägglöf, kundansvarig, life sciences vid IBM Sverige, på nyhetsbrevet Läkemedelsmarknadens seminarium i centrala Stockholm.

Tillsammans med Björn Arvidsson, public policy manager, external affairs manager på Roche och Emma Spak, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening ingick han i en expertpanel som skulle försöka hitta svar på frågan hur vårdens framtid påverkas av den snabba utvecklingen av digitala beslutsstöd.

Rubriken ”Är datorn smartare än doktorn?” är lite provocerande inledde Emma Spak.

– Jag kommer nog att ha jobbet kvar.

Hon konstaterade att det handlade om att stötta, och inte ersätta, läkarna. Däremot behöver stöden vara mer än bara information, och de behöver vara mer integrerade än vad de är i dag. Men någon oro kände för att bli ersatt av ett beslutsstöd kände inte Sylf-ordföranden.

– De är inte så smarta att de driver sin egen forskning.

Enligt Björn Arvidsson har medicin alltid handlat om information och med de mängder av medicinsk information som finns tillgänglig i dag behövs det något som hjälper läkare, exempelvis i valet av behandling inom onkologin.

Torbjörn Hägglöf höll också med Emma Spak i att beslutsstöden behöver vara integrerade. När IBM utvecklade Watson, superdatorn namngiven efter en av IBM:s grundare, Thomas J. Watson, var de vårdanställda tydliga med att de inte ville ha en ikon till på sina skärmar.

Torbjörn Hägglöf spådde att ett integrerat beslutsstöd skulle kunna söka i journalens fritext och exempelvis ställa en kontrollfråga till läkaren om denne angett symtom som inte stämde överens med den diagnos som patienten hade.

Något stort allomfattande nationellt beslutsstöd var det dock ingen i panelen som önskade sig.

– Det måste vara innovativt och då kan vi inte låsa in oss i en lösning, det måste finnas utveckling, sade Emma Spak.

Björn Arvidsson underströk att läkemedelsindustrin också var medveten om vikten av att få vårdens förtroende och att de data som ska ingå i beslutsstöden måste var validerad. Samtidigt, fortsatte han, behöver det också skapas incitament för att de data som sedan genereras när beslutsstöden används, blir tillgängliga för andra och att det inte skapas flera små databaser.

Vad vinner då patienten på beslutsstöden? undrade moderatorn Maja Florin.

– Ett bra stöd ger bättre vård och läkaren ett digitalt bollplank, svarade Emma Spak.

Samtidigt, fortsatte hon, behöver det vara utformat så att det verkligen underlättar för läkaren. Ett beslutstöd som hela tiden varnar för läkemedelsinteraktioner, även vid standardbehandlingar, riskerar att leda till så kallad ”alert fatigue”. Det vill säga att läkaren slutar bry sig.

Men behövs läkaren om beslutsstöd riktade till patienter genererar diagnoser? fortsatte Maja Florin.

Med hjälp av ytterligare ett exempel förklarade Emma Spak att hon inte tyckte att frågan var så enkel. Genom beslutsstödet ontilederna.nu kan en patient, genom att själv svara på frågor, få en skattning om risken för att ledsmärtan skulle bero på exempelvis en reumatisk sjukdom. Men stödet ger ingen diagnos utan landar bara i om patient behöver söka vård eller inte, enligt Emma Spak.

Om rekommendationen sedan blir att söka vård ger stödet en bra struktur och ett mer effektivt och jämlikt möte, fortsatte hon.

Panelen var enig om att beslutsstöden skulle göra framtiden bättre och att de nya ekosystem som skapas när patienterna själva generar allt mer information skulle vara till gagn för både vården och industrin.

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Digital vård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev