Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Värdet av enkäter delar läkarkåren

Publicerad: 7 mars 2012, 05:01

Ett stöd för doktorn eller skadligt för förtroendet för sjukvården? Åsikterna går isär om det är bra att låta patienter fylla i frågeformulär om sina vanor.


Sju landsting har i Dagens Medicins kartläggning svarat att de använder eller är på väg att införa någon form av enkät om livsstil som patienterna får fylla i på vårdcentralen eller inför besöket.

I Sörmland har Frågor om din hälsa använts i två år. Enkäten skickas hem till alla som ska komma på planerade besök och svaren journalförs av sekreterare.

– Det ska inte vara tvång att svara men jag ser det som en naturlig del i min verktygsarsenal, säger Björn Hallström, distriktsläkare vid Vårdcentralen Stadsfjärden i Nyköping.

Vid besöket går han igenom det som har relevans just då.

– Jag frågar om det är okej att titta igenom svaren, använder man dem på ett ödmjukt vis blir det ett sätt att komma ihåg att det är viktigt. Man glömmer inte bort någon levnadsvana, det blir en påminnelse både för mig och för patienten.

En av dem som är kritisk till livsstilsenkäter är Jonas Sjögreen, före detta ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

– En människa som går till doktorn har ett problem och en undran om vad det kan vara. Sticker man ett formulär med frågor under näsan så stör det. Och det kan bli svårt för läkaren att förstå patientens bekymmer om man ska ha en parallell agenda, säger han.

Hans viktigaste invändning gäller enkätfrågor om alkohol.

– Det är så känsligt och väldigt svårt att få fram bra svar. När vi frågade 358 patienter under sex veckor var det bara fyra som fyllde i att de drack för mycket. På det sättet hittar man inga riskbrukare, säger Jonas Sjögreen som undervisar läkarstudenter om just riskbruk.

Björn Hallström håller med om att frågorna om hur mycket man dricker fungerar sämst.

– Det vore bättre att fråga ”är du orolig för ditt drickande?” Då skulle det vara lättare att prata vidare.

Mest nytta har han av frågorna om allmänt hälso­tillstånd och psykiskt välbefinnande.

– De är smidiga att följa över tid. Och en patient som upplever sig må bra men har dåliga levnadsvanor får man möta på ett annat sätt än den som också mår dåligt.

Att frågorna skulle väcka motstånd eller störa patienten har han inte märkt.

– Men visst har jag trampat i klaveret någon gång genom att ta upp rökning när det var känsligare än jag trodde. Då får man be om ursäkt och vänta på ett lämpligare tillfälle.

LISA JACOBSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev