Barnsjukvård
Åldersbedömning fortsätter trots felräkning
Publicerad: 6 april 2018, 09:46
RMV fortsätter att använda MR av knäled som metod för åldersbedömning trots att Socialstyrelsen räknat fel. Foto: Thinkstock
Rättsmedicinalverket ser inga problem med hur Socialstyrelsen räknar på sannolikheter vid de medicinska åldersbedömningarna - trots att flera experter hävdar att Socialstyrelsens beräkningar är helt fel.
Det var i onsdags – efter att ha träffat statistikerna Johan Bring och Lars Rönnegård – som Socialstyrelsen kröp till korset och erkände att den hade räknat fel. Detta på risken att ett barn misstas som vuxen i samband med de medicinska åldersbedömningar som görs av asylsökande unga. Myndigheten hade råkat räkna tvärtom, det vill säga på sannolikheten för att en som bedömts som vuxen är ett barn, vilket inte är samma sak.
Trots det vidhåller myndigheten att den aktuella metoden, magnetkameraundersökning av knäled, är ”lovande”, även om beräkningarna bör ”förtydligas”.
– Problemet är att vi inte vet om den är lovande eller inte, eftersom de har räknat fel. Då måste man räkna om och räkna rätt, säger Johan Bring, professor i statistik vid Högskolan i Gävle, till TT.
Det stora problemet, säger han, är att beslutsunderlaget är fel. Och om underlaget är fel går det inte att uttala sig om den aktuella metoden ger en hög eller låg risk för att ett barn misstas som vuxen.
– Som det är nu har man fattat beslut i blindo, säger Johan Bring.
Därför bör Rättsmedicinalverket, RMV, den myndighet som utför bedömningarna, göra halt ett par månader och ta sig en funderare på hur man bör gå vidare, anser han.
Men på Rättsmedicinalverket finns inga sådana planer. Myndigheten delar helt och hållet Socialstyrelsens bedömning att den kritiserade metoden i grund och botten är lovande.
– Vår bedömning är att underlaget är tillräckligt för att utföra åldersbedömningar, säger Carl Johan Wingren, docent och metodansvarig för medicinska åldersbedömningar på Rättsmedicinalverket.
Men vad säger du om forskarnas kritik?
– Det spelar ingen roll om metoden belyser sannolikheten för att ett barn misstas som vuxen eller tvärtom. Metoden belyser ändå denna risk, oavsett vilket håll man väljer att se den ifrån.
Forskarna är också kritiska till att det är olika åldrar i de studier som ligger till grund för sannolikhetsbedömningarna, vilket inte ger samma sannolikhet för den ålder som Migrationsverket vill utreda, det vill säga om någon är under eller över 18 år. Hur ser RMV på det?
– Men det är ju så studierna är designade och det går mycket väl att få en uppfattning om sannolikheten för att någon är över eller under 18 år med hjälp av dessa studier, säger Carl Johan Wingren.
Relaterat material
JOHAN NILSSON/TT