Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Avdelning hotad på Drottning Silvias barnsjukhus

Publicerad: 10 oktober 2016, 12:29

En kraftig underbemanning hotar vården för de svårast sjuka på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, något som påverkar hela regionen. Personalen är orolig för hur man ska klara vintern. Samtidigt pågår ett arbete att locka tillbaka sjuksköterskor och anställa nya.


Ämnen i artikeln:

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhusVästra GötalandsregionenSahlgrenska universitetssjukhuset

Underbemanningen på Drottnings Silvias barnsjukhus är så omfattande att personal är orolig för att avdelningar ska behöva stängas.

Mindre än hälften, 12 av 26 vårdplatser, är öppna på avdelning 324/325 som en följd av underbemanningen. Det är en avdelning för de flesta grupperna av svårt och komplext sjuka barn.

– Vi har lyckats upprätthålla en vård för de mest sjuka barnen. Men det har varit på bekostnad av barnen som behöver en avancerad vård men som är kortvarigt sjuka, säger Lars Gelander, verksamhetschef för barnmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Det har till exempel märkts när det gäller barn som insjuknat i diabetes. Flera barn skickas till andra sjukhus i regionen, även om det är patienter som inte sällan är svåra att flytta.

Men snart kommer en period som kan innebära stora problem.

– Jag är väldigt orolig för den situationen som uppstår när vi får barn med akuta andningsproblem under vintern. Alltså RS-virus och andra sådana infektioner. De barnen kommer vi inte kunna skicka vidare utan de måste vi vårda på de platser där vi nu har den högspecialiserade vården. Det är min största oro.

Många barnsjuksköterskor har sagt upp sig på grund av arbetsmiljö och villkor. Det har gått så långt att Saco, Vårdförbundet och Kommunal alla anmält situationen till Arbetsmiljöverket. Även lönen är en orsak.

– Man kan inte kombinera jobbet med ett socialt liv. Och man får bättre betalt på andra ställen, säger Marianne Andersson-Steen, barnsjuksköterska och huvudskyddsombud på Vårdförbundet, om varför många valt att säga upp sig.

– Man gör sitt yttersta för patienten, men man själv tar stryk. Man går sönder. Man hinner inte gå på toaletten, man kommer inte hem i tid, säger hon.

Problematiken har funnits i flera år, men på sistone har den hamnat högt på dagordningen med många samtal mellan sjukhusledning, chefer, fackförbund och politiker. Numer finns en bred konsensus. Lars Gelander, som själv tillträdde som verksamhetschef i början av året, menar att arbetsmiljön är avgörande.

– Jag tror att vi kommit över risken för stängning av avdelningen, men jag känner mig inte helt trygg än. Det krävs att personalen kan gå hem från jobbet, att de inte blir beordrade övertid. Det krävs att vi ändrar grundscheman så att man inte behöver jobba varannan helg. Och det krävs att man får en bättre karriärutveckling där man får chansen att specialisera sig som barnsjuksköterska och undersköterska.

Kommer man kunna erbjuda det här då?

– Det är jag övertygad om, för det bestämmer jag över själv. Det kräver inte så mycket medel utan att vi omdisponerar hur vi arbetar.

Politikerna signalerar också att det finns ekonomiska resurser.

– Nu har vi avsatt medel i budgeten för lönekarriärer. Vi har en god, stabil ekonomi i regionen som gör att vi har de ekonomiska muskler som behövs för att kunna jobba på det här viset med vår personalpolitik, säger Tony Johansson (MP), förste vice ordföranden i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i regionen.

Lars Gelander har till och med siktet på att återöppna en stängd avdelning.

– Vi ska öppna en vårdavdelning som tidigare bedrev planerad vård för att man ska kunna ta emot de här barnen som behöver slutenvård upp till fem dagar, som vi nu inte kan driva.

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev