Efterlängtad ”Barn-Fass” på gång

Materialet har hämtats från Fass, utländska doseringshandböcker, interna vårdprogram och spädningsinstruktioner. Nu pågår diskussioner om hur kunskapen ska spridas vidare.

– Det är många sjukhus som önskar ta del av vår dokumentation, säger Synnöve Lindemalm, barnläkare och klinisk farmakolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge.

Det stora intresset beror på att det i dag inte finns någon samlad dokumentation över mediciner som skrivs ut till barn, eftersom läkemedelsstudier oftast görs på vuxna.

I stället förlitar sig läkare på ordinationer ”off label”, vilket betyder att läkemedlet används på ett sätt som saknar stöd i produktinformationen i Fass.

De använder också mediciner som inte är godkända, det vill säga licensläkemedel och apotekstillverkade så kallade extemporeläkemedel.

Arbetet med att ta fram aktuell läkemedelsinformation för barn startade 2005. Hösten 2008 tog arbetet extra fart i och med att en läkemedelsmodul infördes i journalsystemet. Efterhand har en omfattande databas byggts upp.

– Informationen uppdateras ständigt och i dokumenten kan man läsa om vanlig dos och indikation, om förvaring, hållbarhet och beredning. Här finns också information om eventuella avvikelser som lett till att preparatet klassas som riskläkemedel, berättar Per Nydert, apotekare på sjukhuset.

För att få hjälp att göra innehållet i databasen tillgängligt för andra sjukhus, har Synnöve Lindemalm varit i kontakt med olika myndigheter, bland annat Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

– Vi mäktar inte själva med hela Sverige, utan det måste i så fall till en ekonomisk lösning och ett samarbete mellan sjukhus, myndigheter och andra aktörer som apoteket och läkemedelsindustriföreningen, säger hon.

En idé, enligt Synnöve Lindemalm, är att det bildas ett centrum på Astrid Lindgrens barnsjukhus med en nationell referensgrupp med representanter från landets övriga barnklinker. Varje klinik bidrar med sina erfarenheter och sin dokumentation, och tillsammans håller man databasen uppdaterad.

– Men där är vi inte än. Jag hoppas dock att det går att hitta en lösning eftersom detta är en viktig patientsäkerhetsfråga, säger hon.

Att döpa det elektroniska uppslagsverket till ”Barn-Fass” blir dock missvisande, tycker Per Nydert, eftersom databasen inte bygger på nationellt godkända läkemedelsmonografier som vanliga Fass gör.

Databas om läkemedel för barn

Dokumenten kan nås direkt från ordinationsmallen i journalsystemet via en webblänk. Läkaren få därför en adekvat information.

Läkemedelsmodulens ordinationsmallar har byggts och kvalitetssäkrats utifrån databasen.

Arbete har påbörjats med en rimlighetskontroll när det gäller läkemedel med stora risker i barnsjukvården. Kontrollen sker när dosen matas in i läkemedelsmodulen.