Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Fattiga barn mår inte sämre

Publicerad: 7 september 2004, 12:31

Barn från välbärgade områden har inte självklart en bättre psykisk hälsa än barn med sämre social och ekonomisk bakgrund. Det visar ett pilotprojekt om barns psykiska hälsa som genomförts iGöteborg. Drygt 3 000 elever i Göteborg i årskurs åtta fick fylla i testet Hur mår du, frågeformulär om psykisk hälsa.


En av slutsatserna är att det inte finns någon entydig koppling mellan socioekonomisk status och barns psykiska hälsa. Barnen i de invandrartäta områdena visade sig inte ha så stora problem som man befarade.   Barnens psykiska symtom mättes efter två skalor, en som definierade inåtvända besvär som oro, nervositet och huvudvärk samt en som mätte utåtagerande symtom, som aggressivitet, bråk och om man ofta fick tillsägelser. Resultaten visar dock att det finns vissa skillnader mellan könen.   Flickor hade i större utsträckning inåtvända besvär, 11,9 procent, medan drygt 3 procent av pojkarna angav detta.     Större konsekvenser för flickor  När det gäller utagerande beteende är skillnaden mindre, 8,9 procent för flickorna och 11,8 procent bland pojkarna. Flickor skattar även att de i betydligt större omfattning har svårigheter som ger konsekvenser i vardagslivet.   - Vi har inte gått in för att säga att resultaten från enkäterna är "jätteskrämmande". Men visst finns det områden där många elever ligger dåligt till. Där kan undersökningarna hjälpa till att uppmärksamma problemen samt utveckla och förändra situationen såväl ur organisations- som individperspektiv, säger Margareta Bondestam, tidigare skolöverläkare i Göteborgs kommun, numera i Botkyrka utanför Stockholm.

Liten vetenskaplig kunskap  Projektet i Göteborg är en del i Socialstyrelsens arbete med att ta fram underlag till de återkommande nationella enkätundersökningar som planeras bland barn och ungdomar. Syftet är att öka kunskapen inom skola, kommun och landsting om hur barn mår psykiskt.   Tanken är att barn från grundskolans mellan- och högstadier med ungefär tre års mellanrum ska svara på enkätfrågor om hälsa, livskvalitet, relationer, skolan och omvärlden.  Ett av motiven för att satsa på nationella enkätundersökningar av detta slag är att den vetenskapliga kunskapen om barns psykiska hälsa är liten.   - Det saknas instrument för detta i dag. Vårt förslag till regeringen är ett steg för att få bättre underlag inför beslut inom kommuner och landsting, säger Curt Hagquist, projektledare vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum, EPC.  Idén med omfattande undersökningar av barns psykiska hälsa presenterades av Socialstyrelsen redan 1997. Även den barnpsykiatriska kommitténs utredning året därpå påtalade behovet av regelbundna och omfattande undersökningar på området.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev