Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Gåtan glutenintolerans blir mer gåtfull

Publicerad: 1 oktober 2014, 21:00

Varken tidpunkten för introduktion av gluten i kosten eller huruvida denna sammanfaller med amning tycks ha betydelse för om barn med ärftlig risk för glutenintolerans, eller celiaki, utvecklar sådan intolerans.


Ämnen i artikeln:

Celiaki

Det är slutsatserna i två nya randomiserade studier som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Resultaten ger därmed inget stöd för de svenska rekommendationerna att gluten bör introduceras under amningsskydd när barnet är fyra till sex månader. Studierna kommer därför sannolikt att leda till en diskussion om de svenska kostråden för barn, tror professor Jonas Ludvigsson, som är medförfattare av en ledarkommentar i tidskriften.

– Men vi bör inte dra några förhastade slutsatser om de nuvarande råden. Vi hade en epidemi av celiaki i början av 1990-talet som hejdades efter att de nya rekommendationerna infördes, säger han och fortsätter:

– De föräldrar som inte följt rekommendationerna behöver dock inte ha dåligt samvete om deras barn drabbas av celiaki.

I studierna har två forskarlag följt barn som har minst en nära släkting med celiaki.

■ I den ena blev 944 barn randomiserade till att dagligen få små doser av gluten eller placebo under vecka 16 till 24. Vid tre års ålder var förekomsten av celiaki den samma i bägge grupperna. Amningslängden tycktes inte påverka utfallet.  
■ I den andra studien blev 832 barn randomiserade till att börja få gluten vid sex eller tolv månaders ålder. Vid två års ålder var förekomsten av celiaki högre bland dem som fått tidig introduktion, men denna skillnad var utsuddad vid fem års ålder. Inte heller här tycktes amningens längd påverka utfallet.

Om då inte tidpunkt för introduktion av gluten eller amning har betydelse för risken att få celiaki, vad spelar roll?

– Det är en bra fråga. Det finns spekulationer om att en avvikande tarmflora kan ha betydelse, liksom skillnader i surhetsgraden i mag-tarmkanalen. Kanske kan också mycket höga doser av gluten inverka, säger Jonas Ludvigsson.

De här studierna var gjorda på barn med ärftlig risk. Vilken betydelse har de för barn utan sådan risk?

– I det här fallet undersökte man barn som inte bara hade nära anhöriga med celiaki utan också vissa genvarianter vilka är förutsättningar för att de ska kunna få celiaki. Barn som saknar sådana gener kan inte få celiaki och för dem spelar tidpunkten för glutenintroduktionen ingen roll. Däremot kan amning ha andra positiva hälsoeffekter.

Jonas Ludvigsson är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet och verksam som barnläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Han är ordförande i Svenska barnläkarföreningen.

Läs abstract till studierna:

Elena Lionetti med flera. Introduction of Gluten, HLA Status, and the Risk of Celiac Disease in Children. New England Journal of Medicine, 2014; 371: 1295–1303. DOI: 10.1056/NEJMoa1400697
S L Vriezinga med flera. Randomized Feeding Intervention in Infants at High Risk for Celiac Disease. New England Journal of Medicine 2014; 371: 1304–1315. DOI: 10.1056./NEJMoa 1404172

Relaterat material

Magbarn ska få bättre utredning

Dietister tvingas neka patienter hjälp

Screening för snabbare celiakidiagnos

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Celiaki

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev