Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Högflödesgrimma bättre än vanlig syrgasbehandling

Publicerad: 23 Mars 2018, 09:54

Svenska metoden för syrgasbehandling av små barn är bra enligt en ny studie.

Foto: Thinkstock

Mer effektivt att behandla små barn som drabbats av bronkiolit med högflödesgrimma än med vanlig syrgasbehandling, enligt en ny studie. Men det leder inte till kortare vårdtider.


Små barn som drabbas av bronkiolit, en virusinfektion som orsakar inflammation i de tunnaste luftrören i lungorna, behöver ofta någon form av syrgasbehandling på grund av andningssvårigheter.   I dag används så kallad högflödesgrimma, en liten slang som sätts under barnets näsa och blåser ut uppvärmd syrgas, på de flesta barnkliniker i Sverige.

– Högflödesgrimma rullades ut brett, som ett alternativ, inom barnsjukvården i Sverige för några år sedan, men vi har saknat evidens för att det faktisk är bra. Den här randomiserade studien är viktig och visar att vi gör rätt, säger Henrik Ljungberg barnlungläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

I studien, som publicerats i New England Journal of Medicine, ingick 1 472 barn från 17 kliniker i Australien och Nya Zeeland. Samtliga sökte sjukvård för bronkiolit och slumpades till att antingen ingå i en kontrollgrupp och få behandling med vanlig syrgas eller med högflödesgrimma. Barnen var under ett år gamla och högflödesgrimman gav två liter flöde per kilo kroppsvikt. Båda behandlingarna pågick till dess att barnen nådde tillräcklig syremättnad eller till dess att annan behandling behövdes.

Det primära effektmåttet var antal barn som behövde utökad vård, något som forskarna definierade som ”misslyckande av behandling” enligt ett antal kriterier. Enligt resultaten inträffade detta hos 12 procent i högflödesgruppen och 23 procent i kontrollgruppen. Men när man tittar på de sekundära effektmåtten som hur länge barnen behövde stanna kvar på sjukhus var resultatet lika i båda grupperna.

– Det är så mycket som spelar in i vården av de här barnen, omvårdnad, vätsketillförsel och nutrition till exempel. I studien är det många av de behandlande läkarna som uppger att de inte höll sig strikt till de förutbestämda kriterierna för vad som var ett behandlingsmisslyckande, vilket gör det utfallet svårtolkat. För oss är det väsentliga hur många som i slutändan behöver intensivvård och hur länge barnen blir kvar på sjukhuset och där fanns ingen skillnad, säger Henrik Ljungberg.

Av barnen som ingick i kontrollgruppen var det 23 procent som behövde byta till högflödesgrimma för att nå önskad syremättnad. Det visar enligt Henrik Ljungberg att behandlingen fyller en funktion på klinikerna för en grupp av barn.

– Även om de här apparaterna är dyrare än vanlig syrgas så ger de möjlighet att inte behöva flytta barnen till intensivvårdsavdelning. Min slutsats är att vi gör rätt i Sverige där vi ofta börjar behandling med vanlig syrgas. Nu har vi också evidens för det, säger han.

Läs abstract till studien:
Donna Franklin med flera. A Randomized Trial of High-Flow Oxygen Therapy in Infants with Bronchiolitis. New England Journal of Medicine, publicerad online, 22 mars 2018. 10.1056/NEJMoa1714855

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev