Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

I höst får alla landsting tillgång till Eped

Publicerad: 29 April 2015, 13:47

Foto: Thinkstock

Databasen med information om läkemedel för barn har gått från ett lokalt projekt till nationell framgångssaga.


På nationella e-hälsodagen i höstas talade regeringens särskilde utredare Sören Olofsson sig varm om Eped, se faktaruta. Databasen med information om läkemedel för barn finns i dagsläget vid ungefär hälften av alla barnkliniker i Sverige men är enligt Sören Olofsson ett så gott exempel att det borde vara betydligt mer spritt.

Han anser att en implementering borde ske i rödaste rappet. Hur snabbt kommer det att gå?

– Till hösten så hoppas vi att det kommer att finnas tjänster via Inera och Sil för att kunna implementera det här i journalsystemen, säger Synnöve Lindemalm, barnläkare och klinisk farmakolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt en av initiativtagarna till Eped, till Dagens Medicin.

Hon förklarar att även om alla landstingsdirektörer har sagt att de vill ha Eped i sin barnsjukvård är det ändå upp till varje landsting att kräva att få databasen i sina respektive journalsystem. I dag finns informationen tillgänglig via en hemsida men då krävs det fler klick än om databasen kopplas ihop med läkemedelsmodulen.

– Det svåra har varit att hitta ett sätt att sprida ett projekt som är framtaget och utvecklat av vården. Eped är ett beslutsstöd som alla vill använda oberoende av journalsystem. Från att ha varit ett lokalt projekt som fungerar i det dagliga arbetet har Eped successivt skalats upp.

Måste sådana här lösningar växa underifrån för att de ska bli bra eller finns det andra framgångsfaktorer?

– Det är väl många omständigheter. Om man kan visa att det fungerar i liten skala och utveckla det därifrån, samt om man från vården verkligen ser behovet av det, så blir det lättare att skala upp.

Synnöve Lindemalm poängterar att det rör sig om komplexa frågor.

– Vi tror att vi kan lära av andra och att andra sjukhus inte behöver göra samma misstag som vi har gjort. Jag hoppas att vi kan vara en pilot som visar att det går att nå framgång även om vi hade en minimal budget från början.

Eped

Läkare som arbetade på flera olika neonatalenheter vid Astrid Lindgrens barnsjukhus började 2005 fråga sig varför samma läkemedel användes på olika sätt på olika sjukhus. De satte sig ner och började diskutera vilket alternativ som var bäst i olika situationer.
Diskussionerna var framgångsrika och växte till att även innefatta övrig barnsjukvård och råd om exempelvis spädning av läkemedel. Till diskussionerna knöts annan expertis som apotekare och barnsjuksköterskor och informationen fördes sedan in i en databas, byggd av en av apotekarna.
Eped är sedan 2013 även en del av den nationella läkemedelsstrategin och finansieras sedan 2014 via socialdepartementet. Landstingen och regionerna tar över finansieringen 2016.
Databasen innehåller i dag även information om praktisk hantering av läkemedel, lägsta- och högsta doser samt hållbarhetstider och off label-förskrivning.
2010 fick projektet Guldpillret och året efter IT i vården priset. Eped har även varit nominerat till Guldskalpellen 2011 och är nominerat till samma pris i år.
Eped står för erfarenhets- & evidensbaserad databas för barnläkemedel.

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev