Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Krav på nya former för barn- och ungdomsvård

Publicerad: 29 november 2007, 08:49

RIKSSTÄMMAN TORSDAG Nya mer sammanhållna former av barn- och ungdomshälsovård behövs för att möta den psykiska ohälsan bland unga. Det ansåg flera talare vid ett symposium på Riksstämman.


De senaste 10-15 åren har en mängd studier visat att oro, nedstämdhet, sömnproblem och andra psykiska symtom ökar hos barn och unga. Ökade krav på att lyckas i skolan och komma in på arbetsmarknaden är viktiga faktorer, som skapar stor stress och oro.

Barn- och ungdomspsykiatrin och skolhälsovården räcker inte till, något som stod klart under gårdagens symposium anordnat av sektionerna för barn- och ungdomspsykiatri och allmänmedicin, och svenska skolläkarföreningen.

- Vi måste ha en mer samlad barn- och familjehälsa, annars kommer vi inte att kunna möta problemen. I dag är det svårt för föräldrarna att veta vart de ska vända sig, de bollas runt och får kanske vänta i månader på en remiss till barn och ungdomspsykiatrin, säger Lars Gelander, barnhälsovårdsöverläkare i Bohuslän och ordförande i Svenska skolläkarföreningen.

Bruno Hägglöf, moderator och barnpsykiater i Umeå föreslog en sammanhållen hälsovård för barn mellan 0 och 16 år, där mödra- och barnhälsovården, primärvård, elevhälsa samverkar med barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Sådana former av samverkan skulle också innebära möjligheter till rationaliseringar.

I Umeå startades våren 2004 Ungdomshälsan, som är en liknande typ av samarbete som visat sig lyckat. Ungdomshälsan ligger intill ungdomsmottagningen i centrala Umeå och vänder sig till unga mellan 16 och 25 år. Där arbetar representanter för primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, arbetsförmedling, försäkringskassa, ungdomsmottagning, socialtjänst och gymnasieförvaltning. Gemensamt kan de förutom samtalsstöd till exempel ordna en praktikplats som blir en öppning till arbetsmarknaden och till bättre självkänsla.

-Ungdomarna får träffa alla dem som de har behov av samtidigt, och de uppskattar det verkligen, de känner sig sedda, säger Ulla Danielsson, allmänläkare och psykiatriker vid Ungdomshälsan.

Hjälpen är kostnadsfri och ungdomarna kan vara anonyma om de vill.

- Det här är unga som är för psykiskt friska för psykiatrin, och för somatiskt friska för primärvården. Men vi kan med ganska små medel göra insatser som är livsavgörande för dem, säger Ulla Danielsson.

Under symposiet efterlystes även mer samverkan och resurser till barn med ADHD-problematik.

- Det framhålls att det är viktig med tidiga insatser, men efter en ADHD–utredning och diagnos blir det ofta ett glapp. BUP har för lite rehabiliteringstänk och har skolan inte resurser får det hanka sig fram och så dyker BUP upp när det smäller. Vi måste ha strukturer som bär de här barnen hela vägen – men vems ansvar är det? sade skolläkaren Erik Belfrage från åhörarplats och fick spontana applåder.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News