Barnsjukvård
Matrestriktion kan bli
behandling mot adhd
Publicerad: 4 februari 2011, 11:24
Genom att utesluta olika typer av mat ur kosten kan barn med adhd få symtomlindring, enligt en ny studie. Resultaten kan på sikt öppna för att metoden införs i Sverige, tror barn- och ungdomspsykiatern Ulf Wallin.
Tidigare forskning har indikerat att det kan finnas en koppling mellan allergi mot vissa födoämnen och utveckling av beteendestörningen adhd. En studie gjord av nederländska forskare stärker nu detta samband.
De lottade 100 barn med adhd till två grupper. I den ena gruppen uteslöts så många komponenter i maten som möjligt, vilket till exempel kunde innebära att barnen bara åt ris, kött, grönsaker, päron och vatten, kompletterat med potatis och vete. I den andra gruppen, kontrollgruppen, rekommenderades barnen att äta en normal hälsosam kost.
Efter fem veckor hade symtomen på adhd minskat mer i gruppen som fått kostrestriktion jämfört med i kontrollgruppen. Skillnaden var i snitt 23,7 poäng enligt symtomskalan ARS, där högsta poäng är 57. Forskarna konstaterar också att matåtgärdarna hade en effekt på trotssyndrom bland barn som hade sådan problematik.
Totalt 32 av 50 barn som fick kostrestriktion svarade på behandlingen, mätt som minst 40 procents förbättring på ARS. När dessa åter fick börja äta en normal kost försämrades deras symtom. Barnens nivåer av IgE mot olika födoämnen hade ingen koppling till hur deras symtom förvärrades.
Då studien var förhållandevis stor och inklusionen gjordes oavsett om deltagarna hade känd överkänslighet eller inte, anser forskarna att resultaten går att generalisera till de flesta barn med adhd.
De menar därför att metoden bör övervägas som en del i behandling av adhd, förutsatt att föräldrar och barn är beredda att följa kostrestriktion under en testperiod.
Barn som då svarat gynnsamt på behandlingen bör enligt forskarna får diagnosen ”matframkallad adhd”. De bör också genomgå en återintroduktion av de tidigare uteslutna kostkomponenterna för att göra dieten så hanterlig så möjligt, samtidigt som adhd-symtomen fortsatt lindras.
Ulf Wallin, som är vetenskaplig sekreterare i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, anser att studien är ”välgjord och intressant”. Han tror att resultaten på sikt kan öppna för att metoden införs i svensk sjukvård.
– Framför allt kan det vara aktuellt att behandla barn i förskoleåldern med kostrestriktion. Men det behövs fler studier med positiva resultat innan det här skulle kunna bli klinisk praxis, vilket i sin tur skulle fordra att barn- och ungdomspsykiatrin tillfördes extra resurser i form av bland annat dietister. Det skulle också vara intressant att se mer forskning på de exakta mekanismerna bakom effekten, säger Ulf Wallin till Dagens Medicin.
Studien publiceras i tidskriften Lancet.