Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Mer liv efter två omgångar högdoscytostatika vid barncancer

Publicerad: 5 Juni 2016, 11:30

Det är ett väldigt bra och viktigt fynd att barn tål och har nytta av dubbla omgångar högdoscytostatika när de har en svår cancer som högriskneuroblastom, säger Per Kogner, barnonkolog och professor vid Karolinska institutet.

Foto: Ulf Sirborn

ASCO 2016. Barn med högriskneuroblastom som fick två omgångar högdoscytostatika med stamcellsåtergivning hade en överlevnadsfördel, jämfört med dem som bara fick en sådan omgång.


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutetASCO

Det visar en amerikansk studie som presenteras under söndagens stora plenarföreläsning på Asco, som en av de fyra studier under kongressen som bedöms få allra störst betydelse för patienter.

I studien jämförde forskarna effekten av att ge en respektive två omgångar av högdoscytostatika och stamcellsåtergivning till barn med högriskneuroblastom, en nervcellstumör i det sympatiska nervsystemet som tillhör de mest aggressiva och ogynnsamma barntumörerna.

Efter tre år hade 61 procent av barnen som fått två omgångar högdoscytostatika och stamcellsåtergivning överlevt och var cancerfria. Motsvarande siffra för dem som fått en enda omgång, vilket är standard i dag, var 48 procent.

Resultaten visar också att barnen, som var i median tre år gamla vid diagnos, drabbades av biverkningar i ungefär samma omfattning i de båda grupperna.

Per Kogner, barnonkolog och professor vid Karolinska institutet, beskriver resultaten som uppmuntrande.

– Dels har forskarna visat en effekt av att öka behandlingen. Och dels har de visat att de tidiga biverkningarna inte är värre om man ger dubbel behandling. Det är ett väldigt bra och viktigt fynd att barn tål och har nytta av dubbla omgångar högdoscytostatika när de har en svår cancer som högriskneuroblastom, säger han och fortsätter:

– Men det återstår att se – vilket forskarna bakom studien också påpekar – vilka långtidsbiverkningar de här barnen får.

Fynden kommer inte omedelbart förändra hur man i Europa behandlar alla barn med högriskneuroblastom, enligt Per Kogner.

– Den europeiska approachen är lite annorlunda. Vi använder i dag en högdosbehandling, buslufan-melfalan, som vi redan visat i studier är bättre än den som de har som standardbehandling, karboplatin-etoposid-melfalan, i USA.

– Vi står i begrepp att starta en europeisk studie där vi ska ge dubbel behandling, men bara till de barn som svarat dåligt på den inledande terapin. Där kommer vi sedan att jämföra dubbel högdosbehandling med målsökande strålning kombinerat med en omgång högdos. Detta, att inte ge dubbel högdosbehandling till alla barn med högriskneuroblastom, kommer vi nog att hålla fast vid.

Kortsiktigt, för svenska och europeiska barn, tycker han att det viktigaste beskedet som den amerikanska studien ger är att han och hans europeiska kollegor nu kan gå vidare med sin egen studie med gott samvete.

– En del har varit lite rädda för den intensifierade terapin, just med tanke på biverkningar. Men då kan man väldigt väl luta sig mot den studie som nu presenteras och säga: titta, den visar inte på mer tidiga biverkningar med två omgångar, jämfört med bara en omgång.

I den amerikanska studien randomiserades 355 barn som fått diagnosen högriskneuroblastom mellan 2007 och 2012 till att få en respektive två omgångar högdoscytostatika med stamcellsåtergivning.

Resultaten var bättre för barnen som gick vidare till immunterapi med en kombination av  antikroppsbehandling och cytokiner efter de en respektive två omgångarna. Efter tre år hade 73 procent av dem som fått två omgångar överlevt och var cancerfria.

Motsvarande siffra för gruppen som fått en omgång var 55 procent. Studien kunde dock inte visa någon säker fördel av immunterapi för barn med bara en omgång högdosbehandling.

I Sverige överlever i dag uppemot 60 procent av barnen som behandlats för högriskneuroblastom efter fem år.

Läs abstract här.

KATRIN TRYSELL

Ämnen i artikeln:

Karolinska institutetASCO

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev