Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Narkos verkar inte försämra ungas inlärning

Publicerad: 8 november 2016, 10:37

Det har länge diskuterats om barns kognitiva funktion kan försämras ifall de får narkos vid ung ålder.

Foto: Thinkstock

Att använda narkos på barn yngre än fyra år har en knappt märkbar effekt på inlärningen och den kognitiva förmågan i vuxen ålder, enligt en ny svensk studie i tidskriften Jama Pediatrics.


– Det här är viktiga resultat för både svensk och internationell sjukvård. Nu finns inga skäl till generell oro över att kirurgiska ingrepp med narkos tidigt i livet har en effekt på skolresultat och begåvning, säger Lars I Eriksson, en av initiativtagarna till studien samt professor vid Karolinska institutet.

Det har länge diskuterats om barns kognitiva utveckling kan försämras ifall de får narkos i samband med operationer vid ung ålder. Oron bottnar i resultat från djurstudier där nyfödda musungar fått strukturella förändringar i hjärnan samt beteendeförändringar efter narkos.

– Men enligt våra fynd är alltså inte bilden densamma för yngre barn, säger Lars I Eriksson.

Studien, som är den hittills största i sitt slag, innefattade fler än två miljoner svenska barn som var födda mellan 1973 och 1993. Utav dessa hade fler än 33 000 barn genomgått ett kirurgiskt ingrepp under narkos före fyra års ålder. De hade inte tagit del av någon ytterligare kirurgi fram till 16 års ålder.

Varje deltagare jämfördes med fem kontrollbarn som inte hade fått narkos före sin fyraårsdag. Barnen i kontrollgruppen matchade bland annat gällande ålder, kön och födelsemånad.

Forskarna ville ta reda på om det fanns någon skillnad grupperna emellan gällande inlärning och intelligens. Det undersöktes genom att ta del av deltagarnas betyg i årskurs nio.

Enligt resultaten var skillnaden mellan de två grupperna minimal. Barn som tidigare fått narkos hade en genomsnittlig betygssänkning på 0.41 procent, jämfört med kontrollpersonerna.

Som ett komplement till skolresultaten undersöktes även poängresultat från IQ-test, vilket hade utförts på en subgrupp av deltagare när de fyllt 18 år i samband med mönstringen. Det handlade om drygt 9 000 pojkar som hade fått narkos före fyra års ålder samt 45 000 kontrollpersoner.

Även här sågs en knappt märkbar effekt mellan grupperna. Poängen från IQ-testen var i snitt 0.97 procent lägre för barn som fått narkos, jämfört med kontrollgruppen.

Att studien är av observationstyp ­– och därför inte kan fastslå några orsakssamband ­– är en svaghet, menar Lars I Eriksson.

– Vi kan inte heller säga om det finns särskilda riskgrupper av barn som är mer känsliga för kirurgiska ingrepp under narkos. Det är en aspekt som vi kommer att studera framöver, säger han.

Resultaten baseras på material från flera nationella register, däribland svenska födelseregistret. Studien pågick mellan 2013 till 2015. Det var fler pojkar än flickor bland deltagarna.

Läs mer i abstract:

Pia Glatz med flera. Association of anesthesia and surgery during childhood with long-term academic performance. Jama Pediatrics, publicerad online den 7 november 2016. Doi: 10.1001/jamapediatrics.2016.3470

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev