Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Ny blodatlas kan guida läkare till rätt gener

Publicerad: 23 December 2019, 07:16

Blodatlasen samlar gener som kodar för proteiner som är specifika för celler i människors immunförsvar.

Foto: Getty Images

Nära 1 500 gener som kodar för protiener som är relativt specifika för vårt immunförsvar finns nu i en ny databas som presenteras i tidskriften Science. Läkaren Petter Brodin är en av de inblandade och hoppas få direkt klinisk nytta av ”blodatlasen”.


Han är barnimmunolog och möter på Karolinska universitetssjukhuset barn med immunbristsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar. När sjukdomen till orsaken är oklar, har det blivit vanligare att sekvensera barnens hela arvmassa och söka efter muterade gener, berättar Petter Brodin.

– För att utröna om någon av generna är relevant för sjukdomen, behöver man lägga pusslet och förstå vad genen möjligen kan göra. En viktig del i det är att förstå vilka celler som utrycker genen i normalfallet – och det är den resursen som den här nya atlasen bidra med, säger han till Dagens Medicin.

Om rätt gener hittas, ökar också chansen till effektiv behandling av de här barnen.

– Det är ett påtagligt exempel där vi redan i dag kan börja använda resursen praktiskt i sjukvården.

Databasen är fritt tillgänglig och i den finns både kända och tidigare okända proteiner med. Proteinerna är beskrivna i detalj, skriver KTH i ett pressmeddelande. Det framgår vilka gener som kodar för proteinerna och vilka som hör till vilken celltyp. De medtagna proteinerna är relativt specifika för just immunförsvaret. Under arbetet med databasen har forskarna mätt alla 20 000 geners uttryck i alla celltyper i blod och funnit att cirka 1 500 av dessa är relativt specifika för immunförsvarets celler.

– Det här är naturligtvis också jätteintressant för forskningen. Om man har ett läkemedel som påverkar ett protein och vill förstå vilken typ av biverkningar man kan förvänta sig, behöver man också veta vilka celler som påverkas. Då har man också den här resursen att gå till, säger Petter Brodin, som själv forskar vid Karolinska institutet och är medförfattare till artikeln i Science.

Blodatlasen är resultatet av ett samarbete mellan flera olika forskargrupper och har skapats på Scilifelab, ett forskningscentrum som drivs av KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Läs den vetenskapliga artikeln:

Mathias Uhlén med flera. A genome-wide transcriptomic analysis of protein-coding genes in human blood cells. Science 20 december 2019: Vol. 366, Issue 6472, eaax9198. DOI: 10.1126/science.aax9198

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev