Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Ny metod kan bättre förutsäga farlig gulsot

Publicerad: 19 November 2015, 14:28

De flesta nyfödda som utvecklar gulsot behöver inte behandlas.

Foto: Thinkstock

Svenska forskare har identifierat faktorer för farlig gulsot som kan hjälpa sjukvården att bättre förutsäga vilka nyfödda som måste följas upp.


– Det är vanligt att nyfödda barn drabbas av gulsot. För de allra flesta är det normalt och ofarligt, men för enstaka barn kan det utvecklas till ett farligt tillstånd som i värsta fall kan orsaka bestående hjärnskada. Det behövs därför nya och bättre verktyg för att förutsäga vilka barn som är i riskzonen, säger Mikael Norman, överläkare och professor i pediatrik vid Karolinska institutet.

Gulsot utvecklas under första veckan efter födseln, när de flesta barn i Sverige skickats hem från sjukhuset. De barn som utvecklar en allvarlig form av gulsot måste behandlas. Därför görs redan i dag riskbedömningar och uppföljningar.

Mikael Norman och hans kollegor undersökte genom uppgifter från det svenska medicinska födelseregistret om det gick att identifiera vid födseln kända riskfaktorer som bättre kunde förutsäga vilka barn som senare behöver följas upp. De såg till exempel en tydligt ökad risk om barnen fötts två till tre veckor före beräknat födelsedatum.

– Det är en nyhet, tidigare har man trott att barnen är utanför den stora riskzonen om de fötts efter vecka 37. Vi känner redan till att för tidigt födda barn har en ökad risk, men den här studien handlar bara om fullgångna barn, säger Mikael Norman.

Andra starka riskfaktorer var om barnet förlösts med sugklocka, om modern var överviktig, förstföderska eller hade asiatiskt ursprung och om barnet var oväntat stort eller litet. Barn som föddes med planerat kejsarsnitt mer än en vecka efter fullgången tid hade däremot en minskad risk. Enligt internationella riktlinjer ökar risken om modern är äldre, har diabetes eller om barnet är en pojke. Men det kunde studien inte bekräfta.

– Vi har utvecklat en modell som gör att man genom att fylla i ett antal enkla uppgifter redan vid födseln kan förutsäga hundrafaldig skillnad i risk för behandlingskrävande gulsot. På så vis skulle det kunna vara ett verktyg som man ganska enkelt skulle kunna använda i vården för att bättre förutsäga förloppet och planera för när man ska ta tillbaka barnen för kontroll, säger Mikael Norman.

Till exempel utvecklade mellan vart fjärde och femte barn som föddes med sugklocka i vecka 37 behandlingskrävande gulsot. Det kan jämföras med att bara mellan ett till två per tusen barn som föddes med kejsarsnitt i vecka 41 behövde behandling.

– Det här verktyget vi har tagit fram är en bra början. Sedan måste man ha ett system för uppföljning så att man inte missar något barn.

I studien, som är publicerad i Pediatrics, ingick data från 1,2 miljoner barn som fötts i Sverige mellan 1999 och 2012. I studien ingick inte gulsot orsakad av olika blodgrupper hos mor och barn. 23 700 av barnen hade behandlats för gulsot som nyfödda. Studien är den hittills största inom området, menar Mikael Norman.

– Storleken på studien gör att man kan hantera många fler riskfaktorer samtidigt och se hur olika kombinationer påverkar varandra, säger han.

Är det ett problem att nyfödda med allvarlig gulsot inte upptäcks i tid i Sverige?

– Ja, i det medicinska födelseregistret finns uppgift om att 26 barn kan ha drabbats av en hjärnpåverkan i samband med gulsot. Det behöver vi bekräfta genom journaluppgifter. Men om det stämmer så ligger Sverige högre än andra jämförbara länder i Norden, Europa eller Nordamerika. Det är en väckarklocka tycker jag.

Läs mer i abstract:

Mikael Norman med flera. Predicting Nonhemolytic Neonatal Hyperbilirubinemia. Pediatrics, publicerad online 9 november 2015. Doi: 10.1542/peds.2015-2001

AMINA MANZOOR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev