Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Nya vägledningar om fetma och smärta hos barn

Publicerad: 18 november 2022, 05:19

Fetma förväntas bli en av de vanligaste diagnoserna inom svensk barnsjukvård.

Foto: Getty Images

De första nationella vårdprogrammen för barn och unga med obesitas respektive barn med långvarig smärta är ute på remiss.

Ämnen i artikeln:

FetmaObesitasSmärtaGlioblastomKolLäkemedelToppnyheterToppnyheter Kommunal HälsaToppnyheter KvinnohälsaToppnyheter Allmänmedicin

Maria Gustavsson

maria.gustavsson@dagensmedicin.se


Syftet med programmen är att patienterna ska få en god och jämlik vård samt att uppmärksamma de olika sjukdomarna.

Fetma drabbar mellan 5 och 10 procent av den yngre befolkningen i Sverige. År 2030 förväntas 180 000 barn och unga ha den kroniska sjukdomen som därmed kommer att bli en av de vanligaste diagnoserna inom svensk barnsjukvård. 

Läs också: Nationella riktlinjer för vård av fetma på plats 

I det nya vårdprogrammet beskrivs i detalj hur omhändertagandet av dessa patienter ska följas upp och utvärderas, och utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av obesitas som kom i våras. 

Vikten av tidig diagnos betonas, liksom tydlig samverkan under hela vårdkedjan som bland annat innefattar barnhälsovården, elevhälsans medicinska insats och den specialiserade vården.

En viktig pusselbit är att barn och unga med obesitas får en basutredning som ska utföras av läkare, sjuksköterska och vid behov dietist, fysioterapeut eller annan relevant profession. Alla patienter ska även få en individuell vårdplan och grunden i behandlingen är kombinerad levnadsvanebehandling. Här ges stöd till beteendeförändringar som berör levnadsvanor, framför allt matvanor och fysisk aktivitet. Utvärdering och uppföljning av patienterna ska göras minst en gång per år. 

Med hjälp av vårdprogrammet för långvarig smärta hoppas man öka kunskapen hos dem som arbetar inom smärtområdet samt underlätta handläggning och samverkan med andra vårdnivåer.

Långvarig smärta hos barn och unga handlar många gånger om huvudvärk, magsmärta och ryggsmärta. Dessa patienter har kontinuerlig eller återkommande smärta minst en till två gånger i veckan under minst tre månaders tid.

Hur utredningen genomförs är avgörande för hur barnet och familjen tar till sig resultatet, betonas det i vårdprogrammet. Utredningen kan hjälpa till att klargöra smärtmekanismer, smärtans karaktär och variation över tid samt om någon bakomliggande sjukdom kan vara orsaken till den långvariga smärtan. 

Ett bra bemötande från vårdpersonalen lyfts fram som en viktig pusselbit. Att informera om smärta och dess påverkan ses som en central del av behandlingen och kan leda till symtomlindring genom minskad oro och bättre självkontroll. Ofta har läkemedel en liten effekt vid långvarig smärta och i första hand förordas andra behandlingsstrategier, såsom beteendeförändringar. Som regel finns ingen plats för opioider till dessa unga patienter. 

Ett annat sprillans nytt vårdprogram som precis gått ut på remiss handlar om primär hyperparatyreoidism, överfunktion i bisköldkörtlarna. Vårdförlopp för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) och ländryggsbesvär är också ute på remissrunda. Så är även fallet för de nationella vårdprogrammen för tumörer i hjärna och ryggmärg, lungcancer och gestationell trofoblastsjukdom. Det sistnämnda är ett samlingsnamn för tumörer som kan uppkomma efter en graviditet.

Remissvaren ska vara inne senast 14 februari nästa år till de nationella arbetsgrupperna inom respektive område.

De tre vårdprogrammen som berör tumörer står Regionala cancercentrum i samverkan bakom. De andra tas fram av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som regionerna samverkar kring.

Läs också: Onödigt att skära i vissa bisköldkörtelsjuka 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev