Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Robot rondar på neonatalen

Publicerad: 1 Juli 2015, 05:30

En direktuppkopplad neonatalspecialist verkar på ett bra sätt kunna stötta vården av de allra minsta patienterna utan att vara på plats. I alla fall enligt en ny amerikansk studie.


Så kallad telerondning på neonatalavdelningen har utvärderats i en ny studie från Childrens hospital i Los Angeles, USA. Med telerondning menas att en neonatalläkare gör sin rond utan att vara på plats på avdelningen. Genom direktuppkoppling till annan vårdande personal och patienten med hjälp av en skärm och en flyttbar robot kan läkaren på det viset ingå i den dagliga ronden på avdelningen.

I den randomiserade studien behandlades matchade grupper av prematura barn på intensivvårdsavdelning med antingen robot-assisterad telemedicin eller en specialist på plats. Utvärderingen visade ingen effekt på någon av de i studien mätta parametrarna. Inte heller uppgav föräldrarna till barnen som behandlades med telerondning att de uppfattade det som ett problem.

Den tid som specialistläkaren fick lägga på varje patient var dock nästan dubbelt så lång i telerondningsgruppen, vilket enligt forskarna framförallt beror på problem med internetuppkopplingen och svårigheter att manövrera roboten.

De parametrar som undersöktes i studien var inläggningstid, ålder vid utskrivning, näringsbehov, andningssupport, antal behandlingsdagar med antibiotika, fototerapi och antal radiologiska undersökningar.

Forskarna hoppas att metoden i framtiden ska kunna användas på platser där man inte kan ha dygnet-runt uppbackning med specialistläkare för intensiv neonatalvård till exempel på små sjukhus eller som tillägg vid personalbrist.

Här kan du läsa abstract till studien:

Arlene Garingo med flera. “Tele-rounding” with a remotely controlled mobile robot in the neonatal intensive care unit. Journal of telemedicine and telecare, publicerad online 29 juni 2015. DOI: 10.1177/1357633X15589478.

KARIN SVENS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev