Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Snabb avnavling kan påverka finmotorisk utveckling

Publicerad: 26 maj 2015, 15:10

Foto: Martina Thalwitzer

Att vänta med att stoppa blodflödet i navelsträngen vid födseln är kopplat till förbättrad finmotorik hos barn vid fyra års ålder. Det visar en ny svensk studie.


Studien är en uppföljning av en tidigare klinisk studie där spädbarn delades upp i en grupp som blev avnavlade direkt efter födseln och en grupp där man väntade tre minuter extra med att stoppa blodflödet i navelsträngen.

I den nya studien såg forskarna ingen skillnad mellan barnen med avseende på intelligens. Däremot var andelen barn med ett omoget penngrepp lägre i gruppen med fördröjd avnavling. Den gruppen hade också högre resultat på ett finmotoriktest och ett socialt test. När resultaten delades upp med avseende på kön hittade forskarna ingen skillnad mellan flickorna i de olika grupperna, utan alla observerade skillnader fanns bland pojkarna.

Forskarnas hypotes är att en tidig järnbrist är orsaken till de observerade skillnaderna. Detta bland annat på grund av att forskarna i en tidigare studie på samma grupp av barn sett att hos de barn där man väntade med avnavlingen hade 0,6 procent järnbrist jämfört med barn som avnavlades tidigt där 5,7 procent hade järnbrist. Dessutom hade pojkarna sämre järndepåer än flickorna vid födseln.

– Det mest överraskande var att en så pass kort period av järnbrist på tre till fyra månader som vi sett hos de snabbt avnavlade barnen, ger effekter på finmotoriken som finns kvar vid fyra års ålder, säger Ola Andersson, forskare vid Uppsala universitet och barnläkare vid Hallands sjukhus, till Dagens Medicin.

Vid födseln finns uppskattningsvis en tredjedel av barnets blod i moderkakan och om man direkt stoppar blodflödet i navelsträngen går den extra blodvolymen till spillo. Om man väntar några minuter hinner blodet gå tillbaka till barnet.

– Det extra blodet innehåller faktiskt några månaders järnbehov för ett spädbarn. Spädbarn växer så fort att tarmen omöjligt kan ta upp det järn som behövs. Därför är den här extra hjärndepån mycket viktig, säger Ola Andersson.

I studien utförde en psykolog både ett intelligenstest (WPPSI-III) och ett finmotoriskt test (Movement ABC) på fyraåringarna. Samtidigt fick föräldrarna fylla i enkäter om barnets allmänna utveckling och beteende (ASQ och SDQ). I studien undersöktes 263 barn

Just nu gör Ola Andersson en studie i Katmandu, för att undersöka vilka effekter man kan få i ett land med mindre välnärda barn och mödrar. Vid ett års ålder har ungefär 70 procent av barnen anemi i Katmandu.

– När vi först kom i kontakt med barnmorskorna avnavlades barnen på 30 sekunder, så jag förväntar mig ännu klarare resultat från den här studien, säger Ola Andersson.

I en ledarkommentar till studien skriver tre experter att en så enkel förändring som att försena avnavling, och som dessutom är helt kostnadsfri, bör förordas internationellt från och med nu.

Här kan du läsa hela studien:

Ola Andersson med flera. Effect of delayed cord clamping no neurodevelopment at 4 years of age. A randomized clinical trial. Jama Pediatrics. Publicerad online 26 maj 2015. DOI: 10.1001/ja,apediatrics.2015.0358.

KARIN SVENS

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev