Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Barnsjukvård

Tuffa strider att vänta när rikssjukvården ska utses

Publicerad: 14 februari 2006, 12:49

Utländsk expertis ska vara med och bedöma hur den högspecialiserade vården i Sverige ska se ut. Annars finns risk för jäv i besluten. Det kommer att bli strid när rikssjukvården ska utses.


Från årsskiftet avgör en särskild nämnd var den högspecialiserad sjukvården ska bedrivas. Några sjukhus kommer att få avveckla viss spetsverksamhet medan andra tillåts att bygga ut den och ta ett nationellt ansvar.

Enligt propositionen om rikssjukvården, som lämnas till riksdagen idag, onsdag den 15 februari, ska den mest specialiserade sjukvården av sällsynta och svåra sjukdomar bara finnas på ett begränsat antal sjukhus i landet. En rikssjukvårdsnämnd ska från årsskiftet finnas placerad på Socialstyrelsen och avgöra hur denna vård ska fördelas i landet.

Cancervården, transplantationskirurgi, brännskadevård liksom barnhjärtkirurgi är exempel på verksamheter som kommer att hamna under nämndens granskning.

Strid på flera specialistområden  Först ut väntas ett beslut om att klassa den planerade protonterapianläggningen, för behandling av cancer, i Uppsala. De sju sjukvårdshuvudmän som har universitetssjukhus har kommit överens om att satsa på anläggningen och har bildat en samverkansgrupp för detta, så här finns en bred enighet.   Strid kommer det däremot att bli på flera andra specialistområden.

- Även om det finns en bred enighet om att vi behöver styra upp den högspecialiserade vården så kommer det att bli problem när entusiaster på olika håll i landet inte kommer att få fortsätta med sin verksamhet då den koncentreras till något annat sjukhus, säger Kjell Asplund, generaldirektör för Socialstyrelsen som nu förbereder sig inför uppgiften att granska vilka verksamheter som ska klassas som rikssjukvård.

Rikssjukvårdsnämnden ska utse den högspecialiserade rikssjukvården utifrån olika diagnoser. Den eller de kliniker som har den bästa kvaliteten på vården av en viss patientgrupp utses till rikssjukvård. Under hur lång tid avgör rikssjukvårdsnämnden. Omprövningar kan komma att göras fortlöpande.

- Vi måste vara lyhörda inför professionen och kommer att ta in utländska experter som kan bistå i nämndens beslut. Detta för att få legitimitet för besluten och undvika jävssituationer för de få experter som vi har på respektive område, säger Kjell Asplund.

Viss oro för förseningar  Inom Sveriges Kommuner och Landsting finns en liten oro för att rikssjukvårdsnämnden försenar utvecklingen av nya metoder.

- Vi får se till att nämnden inte sätter stopp för sund utveckling och att den inser när det är dags att sprida det som klassats som specialistvård till fler verksamheter, säger Paul Håkansson (s), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings hälso- och sjukvårdsberedning.

Brännskadevården på Universitetssjukhuset i Linköping är ett av sjukhusets flaggskepp. Där hoppas Fredrik Huss, samordnare på plastikkirurgiska kliniken, att brännskadeverksamheten ska bli klassad som rikssjukvård och bli kvar.

- Vi kommer att slåss till döddagar för att få behålla den. I dag har man brännskadevård lite varstans i landet, men den riktigt högspecialiserade vården finns här i Linköping samt i Uppsala och på Karolinska universitetssjukhuset. Egentligen skulle det bara behövas en verksamhet, men med tanke på riskerna med MRSA-spridning är det bra om den finns på minst två håll, säger Fredrik Huss.

Inga sanktionsmöjligheter  Barnhjärtkirugin är i dag koncentrerad till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Universitetssjukhuset i Lund. Båda verksamheterna har problem med att få de resurser som de anser sig behöva.

- Vad reformen innebär för oss i Lund vet jag inte. Egentligen skulle barnhjärtkirurgin tjäna på att bara finnas på ett ställe, men vilket landsting skulle ha råd med det? Det är olyckligt att inte staten går in ekonomiskt och styr vilken verksamhet de vill satsa på som rikssjukvård, tycker Sune Johansson, verksamhetschef för barnhjärtkirurgin på Universitetssjukhuset i Lund.

Rikssjukvårdsnämnden kommer att vara en egen organisation inom Socialstyrelsen. Nämnden ska bestå av fem statliga företrädare samt sex företrädare från sjukvårdsregionerna. Den kommer inte att ha några egentliga sanktionsmöjligheter i de fall sjukvården inte följer de beslut som rikssjukvårdsnämnden tar.

- I så fall får Socialstyrelsens tillsynsverksamhet gå in och agera men eftersom det finns ett brett stöd för reformen så tror jag att sjukvården kommer att följa nämndens beslut, säger Kjell Asplund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News