Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Barnsjukvård

Unga suicidister ska få bättre behandling

Publicerad: 21 Oktober 2002, 11:13

Barn och ungdomar som har försökt begå självmord behöver utredas bättre, och de behöver även en mer enhetlig behandling än den som erbjuds i dag. Det anser experter på området som har lagt fram ett förslag till nya riktlinjer för vård och behandling av dessa barn och ungdomar.


Barn och ungdomar som försöker ta livet av sig behöver en bättre genomförd utredning, samt en mer specifik och enhetlig behandling, oberoende av var man bor i landet.   Det anser företrädare för den grupp som i ett samarbetsprojekt mellan Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Nasp, och Svenska barn- och ungdomspsykiatriska föreningen tagit fram nya nationella riktlinjer för att skapa enighet kring handläggningen av denna patientgrupp.   Riktlinjerna är de första i sitt slag i Europa.  Antalet självmord i Sverige har minskat kontinuerligt sedan början av 1980-talet. Detta gäller dock inte barn och ungdomar upp till 17 år, där trenden är den motsatta. Enligt uppgifter från 1999 begick 49 personer i de övre tonåren självmord och i åldersgruppen 20-24 år tog 82 personer livet av sig under året. I flera svenska enkätundersökningar uppger dessutom 7-8 procent av flickorna och 3-4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv.  Tanken med de nya riktlinjerna är att de ska fungera som ett stöd i den kliniska beslutsprocessen, men även vid utbildning och exempelvis vid utveckling av lokala vårdprogram runt om i landet.  Gemensam syn på bemötandet   Agnes Hultén, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, vid Länssjukhuset Gävle-Sandviken, samt forskare vid Nasp, som är ett forskningscentrum vid Karolinska institutet, har fungerat som sekreterare i den arbetsgrupp som har tagit fram riktlinjerna. Hon betonar att dessa barn ofta har ett brett spektrum av problem, vilket försvårar utredningsarbetet. Det kan handla om allt från svårigheter att hantera konflikter till att de har depressioner, ångest eller psykoser. Under dessa förhållanden kan självmord ses som den enda utvägen.   - Vården av dessa ungdomar har lidit av att handläggningen har varit så väldigt olika på olika platser i landet. Det är viktigt att man både får ökade kunskaper och en gemensam syn på bemötandet och behandlingen av dessa barn, som i sig utgör en mycket heterogen grupp. Behandlingen måste vara differentierad och anpassad till individens och familjens behov och där målen är att förhindra nya självmordsförsök, behandla bakomliggande psykiatriska sjukdomar och hjälpa familjen till bättre livskvalitet, säger Agnes Hultén.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev