Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Antikropp slår larm om hotande blodpropp i tid

Publicerad: 30 Augusti 2002, 13:03

Forskare vid Universitetssjukhuset Mas har tagit fram en antikropp som kan leverera ett säkert och snabbt besked om huruvid en patient är på väg att utveckla en blodpropp, innan den har hunnit ställa till skada. Metoden, som just nu utvärderas i kliniska studier, kan komma att användas för att diagnostisera djup ventrombos och även vissa typer av hjärtinfarkt.


Vid misstanke om djup ventrombos är kontraströntgen den säkraste och mest använda diagnosmetoden. Problemet är att undersökningen tar tid och att proppen kan identifieras först när den är ett faktum. Dessutom görs undersökningen ofta i onödan. Av alla patienter som genomgår kontraströntgen har bara 30-50 procent en blodpropp.  - Det finns ett stort behov av ett enkelt och säkert labbtest som talar om vilka som riskerar att utveckla en djupt liggande ventrombos, säger Karin Strandberg, specialistläkare i klinisk kemi vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö.  Hon har doktorerat på en metod som uppfyller dessa krav. Den bygger på markören aktiverat protein C, APC, en känd tidig signal om att koagulationskaskaden startat. Dess funktion är att balansera koagulationen genom att inaktivera två koagulationsfaktorer, se illustration.  - Först försökte vi hitta en antikropp som på ett specifikt sätt binder till APC, men det visade sig svårt, eftersom vanligt inaktivt protein C finns i överskott i blodet, och påminner väldigt mycket om APC, säger Karin Strandberg.  I stället riktade hon och hennes handledare, professor Johan Stenflo, sitt intresse mot det så kallade APC-PCI-komplexet. Det bildas när aktivt protein C binder till och inaktiveras av sin hämmare PCI, protein C-inhibitor. Denna förening fungerar som ett indirekt mått på koagulationsprocessens nivå.  Teorin bekräftad i kliniska tester  När PCI binder till APC, förändras det och går därmed att skilja från det PCI som alltid finns i blodomloppet. Denna omvandling sker inte förrän koagulationsprocessen dragit i gång och bildat APC. Det är känt att nivåerna av APC i förening med PCI ökar i samband med att en blodpropp bildas. Om det gick att mäta nivåerna av detta komplex skulle det kunna vara ett bra mått på en förhöjd risk för trombos.  Projektet tog ett viktigt steg framåt när Malmöforskarna lyckades tillverka en monoklonal antikropp, M36, med stark bindningsförmåga till en viss punkt på PCI-molekyler som bundit till APC.  Med hjälp av antikroppen kunde Karin Strandberg och hennes kollegor utveckla en metod som specifikt och med högre känslighet än tidigare metoder kan bestämma nivån av APC-PCI komplexet i blodbanan.  Denna utvärdering av metoden på laboratorienivå har följts av flera pilotstudier för att se om den även kan vara klinisk relevant.  I en studie ingick 123 patienter som fått genomgå kontraströntgen på grund av misstanke om djup ventrombos. Hos 40 patienter kunde misstankarna verifieras med röntgenundersökningen, övriga friades.  När patienterna testades med M36-antikroppen visade det sig att de flesta av dem med en bekräftad djup ventrombos hade förhöjda APC-PCI-värden, till skillnad från den andra patientgruppen.  Det är även möjligt att metoden är användbar på patienter med hjärtinfarkt. I dag använder sjukvården framför allt två andra markörer vid en misstänkt hjärtinfarkt - det finns tester som visar nivån av muskelproteinerna troponin I och CK-MB i blodet. Men det kan ta upp till tio timmar innan man säkert vet om en patient har förhöjda troponin I- eller CKMB-nivåer.  Tidigt prov ger säkrast svar  Karin Strandberg har gjort en pilotstudie med M36-testet på patienter med bröstsmärtor. Resultatet visade att en del infarktpatienter har förhöjd nivå av APC-PCI-komplexet redan vid ankomsten till sjukhus, men helt normala CKMB-värden.  - Metoden är långt ifrån färdigutvecklad. Den är lovande, men fortfarande återstår mycket arbete, säger Karin Strandberg.  Hon nämner bland annat att det tycks ha stor betydelse när blodprovet för APC-PCI-komplexet tas. Ju senare efter symtomdebut desto mindre träffsäkerhet eftersom nivåerna av APC-PCI går ner successivt.  Metoden att mäta APC-PCI-komplexet med hjälp av antikroppen M36 har väckt intresse bland specialister i koagulation och klinisk kemi.  - Det här är något helt nytt och en väldigt intressant metod. Det krävs naturligtvis större studier för att utveckla den och se hur den kan användas kliniskt. Men behovet av att tidigt kunna mäta om en trombos är på väg att bildas finns där, och den metod Karin Strandberg utvecklat har definitivt en potential, säger Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsforskning vid Uppsala universitet.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev