Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

De vill vinna Athenapriset

Publicerad: 28 oktober 2009, 09:38

De vill vinna Athenapriset

ATHENAPRISET Från suturer till läkemedelsanvändning - här är bidragen till årets Athenapris för klinisk forskning. Priset går till forskning som juryn bedömer har givit konkreta resultat som lett till praktisk nytta i sjukvården. I mitten av november presenteras vinnarna och priset kommer att delas ut i samband med Läkaresällskapets riksstämma i Stockholm den 25 till 27 november.


Bidrag 1: Små suturtag i medellinjesnitt
Sårinfektioner och ärrbråck orsakas ofta hos patienter som genomgår kirurgi med så kallat medellinjesnitt. Detta innebär ett stort lidande för patienterna och betydande kostnader för sjukvården. Genom att använda en teknik med korta suturtag i samband med att kirurgiska ingrepp avslutas har forskare från Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand visat att man kan halvera förekomsten av sårinfektioner och förekomsten av ärrbråck till en tredjedel vid användning av små suturtag, jämfört med stora suturtag.

Implementering av metoden nationellt och internationellt skulle innebära kostnadsbesparingar på tiotals miljarder kronor årligen inom EU.

Enligt nomineringen är projektet helt nyskapande. Det förändrar i grunden synen på hur en god suturteknik bör vara och representerar ett paradigmskifte. Flera decenniers kliniska rekommendationer gäller inte längre – de har helt enkelt varit felaktiga.

Bidrag 2: Profylaktiskt nät vid stomier
Hälften av de patienter som får en stomi drabbas av ett stomibråck inom ett år efter ingreppet. Efter fem år är siffran 80 procent. Stomibråck är svåra att åtgärda och återfallsfrekvensen efter reoparation är hög. Tidigare försök att förebygga stomibråck har inte varit framgångsrika.

Enligt forskare vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand kan man med hjälp av ett profylaktiskt nät minska risken för stomibråck till 10 procent efter ett år och 13 procent efter fem år. Om stomin läggs laparoskopiskt är resultatet efter ett år det samma som med ett profylaktiskt nät.

Enligt nomineringen är projektet helt nyskapande. Det är första gången någonsin en metod beskrivs som förebygger stomibråck och det är dessutom den första randomiserade studien överhuvudtaget inom området.

Bidrag 3: Housing Enabler - ett instrument för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet
Metodiken i instrumentet Housing Enabler, som man använder för att göra professionella bedömningar av tillgänglighetsproblem i boendemiljön, har på ett avgörande sätt påverkat synsättet på hur information om boendemiljön hos patienter/vårdtagare med funktionsnedsättningar bör samlas in.

Instrumentet används bland annat vid utredning av behov av bostadsanpassningsbidrag inom ramen för folkhälsoarbete inriktat på boendemiljöns betydelse för hälsan. Housing Enabler har börjat användas i praktisk hälso- och sjukvårdsverksamhet vilket har lett till mer strukturerade och enhetliga bedömningar inom rehabiliteringsverksamhet, inte bara i Sverige utan också internationellt.

Bidrag 4: Ny behandling vid akut leukemi
Ett projekt som började med en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet 1987 har 22 år senare resulterat i ett nytt läkemedel och en tydligt förbättrad behandling vid akut myeloisk leukemi, AML. I juni 2009 blev det aktuella läkemedlet, som är ett kloridsalt av den biogena aminen histamin, HDC, tillgängligt för AML-patienter i Europa. Samtidigt blev substansen tillgänglig i stora delar av världen på så kallad "named patient basis".

Enligt nomineringen har ingen annan farmakoterapi visat sig kunna förebygga återfall vid AML. De två forskarna i det aktuella projektet har med detta drivit läkemedelsutveckling, från prekliniska studier till registreringsgrundande fas 3-studier, vilket är förhållandevis unikt.

Utöver vinsterna för patienterna alstrar den aktuella forskargruppen arbetstillfällen för doktorander och andra medarbetare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ett bioteknikföretag, Epicept Corporation, som har sitt huvudkontor i New York, USA, har bildats kring projektet.

Bidrag 5: Luftvägarnas sjukdomar med fokus på lukt, smak, nästäppa och sensorisk hyperreaktivitet
De nominerade forskarna har på flera olika sätt studerat luktsinnet och näsans funktioner. De har bland annat i samarbete med forskare från flera platser i Sverige och världen utvecklat kvalitativa och kvantitativa lukt- och smaktester, tester som numera bland annat används vid alla öron-, näs- och halskliniker i Sverige. Mats Bende har tillsammans med kollegan Annika Brämerson skapat landets mest avancerade lukt- och smakmottagning och Mats Bendes forskningsinsats bedöms ha haft mycket stor betydelse för det kliniska omhändertagandet av patienter med lukt- och smakstörningar.

Han har även studerat orsakerna till nästäppa genom att med avancerad teknik undersöka blodflöde och luftflöde i näsan. Dessutom har han i samarbete med läkemedelsindustrin studerat kortisonpreparat, vasopressin, nikotin och näsdroppars effekt på näsans blodkärl.

Bidrag 6: Nytt behandlingskoncept för mikrovågsbehandling av obstruktiv benign prostatahyperplasi
Forskare vid urologkliniken, Universitetssjukhuset i Lund och urologsektionen vid kirurgkliniken på Länssjukhuset i Kalmar, har utvecklat tre metoder som kan användas vid behandling av benign prostatahyperplasi, BPH.

Med hjälp av Prostalund Feedback Treatment, PLFT, som är en poliklinisk minimalinvasiv behandling har det, enligt nomineringen, blivit möjligt att ersätta cirka 80 procent av alla prostataoperationer. Metoden består bland annat av temperaturmätning i prostata vid behandling och programvara för beräkning av vävnadsdestruktion i realtid.

Forskarna har även uppfunnit den så kallade Schelinkatetern, som gör det möjligt att sterilt och blint infiltrera de fyra kvadranterna i prostata med lokalbedövning + adrenalin. Detta gör att man kan uppnå smärtfia TUMT-behandlingar och dessutom minska behandlingstiden från cirka 50 minuter till 11,5 minuter.

En tredje uppfinning som forskarna tagit fram är en Temporary Prostate Stent. Detta är en kort invändig kateter som medger patientkontrollerad vattenkastning och ger möjlighet till självtappning. Stenten minskar obehaget hos patienten efter ingreppet och handläggningen gör att flertalet av patienterna har full arbetsförmåga efter några dagar. Risken för urinvägsinfektion orsakad av KAD är väsentligen undanröjd, enligt nomineringen.

Bidrag 7: A comprehensive pharmacist intervention to reduce morbidity in patients 80 years or older
En femtedel av de äldre patienter, över 80 år, som söker vård drabbas av läkemedelsbiverkningar. Genom att låta en apotekare delta i patientarbetet vid inskrivning, under vårdtiden, vid uppföljning och utskrivning samt med läkemedelsremiss till primärvården, har man i en studie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala lyckats minska antalet återbesök i vården med 16 procent. Man minskade dessutom besöken på akutmottagning hos denna patientgrupp med 47 procent. Antalet inskrivningar som berodde på läkemedelsbehandling minskade med 80 procent.

Rollen för de specialistutbildade apotekarna, som även kan arbeta i kommunal vård, är att vara läkemedelsexpert och att driva läkemedelsprocessen framåt. Kostnaden minskade både för sjukhusvård och akutbesök även när apotekarnas löner betalats. Besparingarna uppgick till i snitt 12 000 kronor per patient och vårdtillfälle.

Bidrag 8: Hälsokurvan – ett pedagogiskt hjälpmedel för att förebygga och behandla livsstilsrelaterade sjukdomar
Med hjälp av Hälsokurvan får patienten en samlad grafisk bild av de frisk- och riskfaktorer, som har betydelse för att förebygga och behandla våra vanligaste folksjukdomar, som hjärtinfarkt, stroke, diabetes, KOL, benskörhet och vissa cancerformer. Hälsokurvan visar dessutom faktorernas inbördes relation, det vill säga vilken eller vilka faktorer som har störst betydelse för varje enskild patient. För sjukvården är Hälsokurvan ett hälsopedagogiskt verktyg, som underlättar att på ett avdramatiserat sätt redovisa hur varje patients unika frisk- och riskfaktorbild ser ut.

I Habo, där man har utvecklat och använt den så kallade Hälsokurvan tillsammans med samhällsinriktade åtgärder och annat preventivt arbete på vårdcentralen, har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar före 75 års ålder minskat mer än i övriga Sverige från mitten av 1980-talet och tio år framåt. Hälsokurvan är nu spridd och används på ett flertal olika platser i landet.

Bidrag 9: Olika forskningsprojekt genomförda sedan 1988
Uppfinningarna PlateGuard och RedGuard, samt upptäckten av resistens mot clopidogrel har haft stor och förhållandevis snabb betydelse för den kliniska kardiologin. De forskningsresultat som Petter Järemo började publicera för över 20 år sedan, är fortfarande aktuella. Till exempel diskuteras bland annat om amerikanska guidelines ska förändras med hänvisning till en av hans studier.

Nu arbetar forskargruppen mycket med Alzheimers sjukdom och med allvarlig depression. De två patenterade uppfinningarna har utvecklats i samverkan med näringslivet och den konkurrens som har uppkommit på området på senare tid har både verifierat Petter Järemos data och dessutom skapat ett ökat intresse för produkterna.

Bidrag 10: Nasal polyposis and asthma: effects of FESS and FPND; the Stockholm Study
Patienter med samtidig astma och näspolypos är enligt nomineringen ofta en underbehandlad patientgrupp, som har en avsevärt nedsatt livskvalitet. Forskare vid bland annat Karolinska institutet i Stockholm har uppmärksammat den starkt reducerade livskvaliteten hos dessa patienter och att en kombination med så kallad FESS-kirurgi och lokal steroidbehandling har potential att normalisera deras livskvalitet och även förbättra luktsinnet.

Forskarnas studieresultat ger stöd för att även denna patientgrupp har medicinsk nytta av att behandlas enligt det så kallade ”United airways- konceptet”.

Bidrag 11: Tillväxthormonbrist hos vuxna
I slutet av 1980-talet hävdade böcker i endokrinologi att tillväxthormon saknade effekter på vuxna. Enligt nomineringen bröt forskare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ny mark och gick mot hela det endokrina etablissemanget. Forskarna har visat att behandling av vuxna som har brist på tillväxthormon bland annat kan normalisera kroppssammansättningen, öka halterna av HDL-kolesterol och sänka halterna av LDL-kolesterol i blodet, öka insulinkänsligheten, normalisera halterna av CRP och interleukin-6, samt öka cardiac output. Enligt forskarna kan dessa patienter nu leva ett helt normalt liv med normal livskvalitet och en förbättrad fysisk prestationsförmåga.

Enligt nomineringen var skepticismen mot behandlingen inledningsvis mycket stor. Men nu är det en etablerad standardbehandling i Europa, USA och Japan.

Bidrag 12: Klinisk forskning kring smärtproblematik i senor har skapat nya framgångsrika behandlingsmetoder för en stor patientgrupp
Genom att kartlägga orsaker och utveckla nya behandlingsmetoder för sensmärtor har forskare vid Umeå universitet visat att det är möjligt att åstadkomma goda kliniska resultat hos 80-90 procent av de patienter som drabbats av tendinos från akilles- och patellarsenan, en kort rehabiliteringstid på fyra till sex veckor och sällan behov av sjukskrivning. Det ska jämföras med sedvanlig, ofta omfattande kirurgisk behandling, som gett dåliga kliniska resultat och långa rehabiliteringstider på upp till tolv månader.

På senare tid har forskargruppen även gjort helt nya fynd som revolutionerat synsättet för hur senvävnad fungerar. Fynden visar bland annat att sencellerna i kroniskt smärtande häl- och knäskålssenor producerar substanser av nervsignalkaraktär och det finns även receptorer för dessa substanser. Detta har lett till vidare tankegångar för nya behandlingsprinciper.

Bidrag 13: Nytt läkemedel för förlossning
Ungefär 15 procent av alla förlossningar är långdragna med negativa effekter på mor och barn. Dessutom genomgår mer än 20 procent av svenska kvinnor kejsarsnitt. Inga nya förlossningsläkemedel har tagits fram sedan 1978.

Forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet har bland annat gjort det oväntade fyndet att heparansulfat/heparin påverkar förlossningsförloppet. Nu studerar de läkemedelskandidaten tafoxiparin som både förväntas minska långdragna förlossningar och antalet kejsarsnitt.

Genom att Karolinska development gick in och skapade företaget Dilafor AB har man på ett mycket snabbt sätt tagit fram en ny läkemedelskandidat.

Bidrag 14: Celda — mätning av hjärnans tryck och flöden
Hydrocephalus, som orsakas av störd likvoromsättning, kan bland annat ge gångstörningar, lätt demens och inkontinens. Eftersom svårigheterna att identifiera de patienter som kan dra nytta av behandlingen är betydande är sjukdomen förknippad med stora samhällskostnader.

Mätutrustningen Celda, som har utvecklats av forskare vid Umeå universitet, kan råda bot på detta problem. Celda har gjort det möjligt att kartlägga likvordynamiken i hjärnan. Forskarna har bland annat utvecklat utrusningen, den är CE-märkt, tekniken har studerats i tre doktorsavhandlingar och det pågår dessutom fem doktorandarbeten som grundar sig på tekniken.

Två riskkapitalbolag har engagerat sig i projektet och företaget Likvor AB startar sin försäljning av Celda i slutet av 2009. Redan nu finns intressenter från fem länder, inklusive USA.

Bidrag 15: Effektiv sårbehandling - framgång genom Sårcentrum Blekinge och RiksSår
Med hjälp av den egenutvecklade Blekingemodellen behandlar man vid Sårcentrum Blekinge svårläkta ben- och fotsår betydligt snabbare än vad som är brukligt. Den radikalt förbättrade diagnostiken och sårvården har gett patienterna en ökad livskvalitet, samtidigt som man drastiskt har lyckats minska sjukvårdens kostnader för sårbehandling.

Med arbetet i Sårcentrum som grund har man medverkat vid utvecklingen av kvalitetsregistret RiksSår. Sårcentrum Blekinge har nu landets största databas för patienter med svårläkta sår inom primärvården.

Resultat från en studie som genomfördes åren 1994 till 2005 visar att man i landstinget Blekinge, som har 150 000 invånare, lyckades spara cirka sju miljoner kronor med hjälp av Blekingemodellen. Om metoden användes i hela landet skulle den ge besparingar på närmare en halv miljard kronor.

I Blekinge har de frigjorda resurserna möjliggjort väsentligt utökade insatser för andra patientgrupper. Resultaten har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.

Bidrag 16: Nya tekniker och rutiner för virtuella obduktioner
Med hjälp av ny teknik har forskare vid Linköpings universitet utvecklat möjligheter att genomföra virtuella obduktioner. Metoden går ut på att med hjälp av datortomografi eller magnetkamera ta bilder av hela kroppen och sedan framställa tredimensionella bilder.

Enligt nomineringen har resultaten så här långt överträffat förväntningarna och i framtiden hoppas man bland annat på att kunna möjliggöra enkla undersökningar av patienter som avlider på sjukhus, vilket förväntas få en positiv inverkan på kvalitetskontroll inom medicin samt ge unik kunskap för medicinsk utbildning. I ett stort antal länder är konventionell obduktion förbjudet enligt lag och förhoppningen är att tekniken ska kunna lösa de etiska och kulturella problem som rör obduktioner.

Ett av de senare händelserna i projektet är att man har tagit fram en prototyp av en visualiseringsdemonstrator som består av ett bord där kroppen kan visas i hög upplösning och man kan interagera med ett helt nytt gränssnitt där man använder händerna till att zooma, rotera samt skära i den visualiserade kroppen. Prototypen har skapat ett mycket stort intresse från flera internationella centra och beställningar av bordet har redan inkommit.

Projektet har rönt stort mediaintresse i hela världen.

Bidrag 17: Nästa generation radioterapi (4DRT) - Raypilot.
Genom en ny teknik för positionering av prostata har företaget Micropos Medical på kort tid etablerat sig som det enda företaget i Europa som kan erbjuda så kallad 4DRT i realtid vid strålbehandling. Tekniken som bygger på ett tiotal patent använder elektromagnetisk positionering och kan liknas vid ett GPS-system, som består av tre delar: sändare, mottagarsystem och mjukvara.

Systemet kan användas genom hela behandlingskedjan från diagnostik till sista behandling utan att tillföra extra joniserande strålning till patienten. Positionen avläses tio gånger per sekund och visas i realtid med submillimeterprecision för personalen.

I kliniskt bruk kan tekniken minska biverkningarna för patienten genom att precisionen är bättre än tidigare och genom dess unika rörelse- och dosmätare kan för första gången förhållanden mellan given dos och biverkan kartläggas. Det kommer främja utvecklingen av evidensbaserad medicin för denna patientgrupp.

År 2009 CE-märktes tekniken i hela EU. Micropos Medical ligger idag i förhandling med distributörer i hela Europa. Flera kliniker är på väg att starta upp användning av systemet och projektet har i dag samarbete med Oslo universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Bidrag 18: Calprotectin i avföring – en användbar inflammationsmarkör vid magtarmbesvär och inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar
Tidigare har tillförlitliga rutinmetoder på blod och avföring saknats för att upptäcka pågående tarminflammation. Forskare vid Centrallasarettet i Västerås och Karolinska institutet i Stockholm har dock visat att så kallat calprotectin i avföring går att använda som en enkel och känslig markör för inflammation i tjocktarmen hos barn. Vid misstänkt IBD, inflammatory bowel disease, kan metoden användas som diagnostiskt hjälpmedel för att bättre identifiera patienter där utredning med koloskopi är motiverad.

Hos barn med känd IBD överensstämmer utsöndringen av calprotectin i avföringen väl med makroskopisk och mikroskopisk inflammation i tjocktarmen. Metoden kan därmed bidra till förbättrad sjukdomskontroll vid IBD med ökad möjlighet till medicinjustering i ett tidigt skede. Genom att mäta calprotectin i avföring kan onödiga koloskopier på barn undvikas, vilket innebär minskat lidande för patienten och ekonomisk vinning för sjukvården.

Metoden har också vunnit i popularitet på vuxensidan då den kan användas som diagnostiskt hjälpmedel för en stor sjukdomsgrupp med ospecifika magtarmbesvär vid differentialdiagnostik mellan irritable bowel syndrom (IBS) och IBD.

Bidrag 19: Förbättrad diagnostik, behandling och uppföljning av akut kranskärlssjukdom
Forskning vid Uppsala clinical research center, institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har sedan början av 1990-talet lett fram till ett flertal diagnostiska metoder och terapier som i dag har dokumenterat stor användning i daglig praktisk sjukvård. Det handlar exempelvis om mätning av troponin, heparinbehandling, utredning med koronarangiografi och PCI/CABG vid instabil kranskärlsjukdom. Via Riks-hia-registret har man också kunnat visa, parallellt med denna utveckling, en dramatisk nedgång i 30-dagars och ettårsmortaliteten efter hjärtinfarkt.

Forskarna har bedrivit sitt arbete genom att initiera och driva stora kliniska prövningar av nya läkemedel och interventioner i samarbete med främst läkemedelsindustrin. Några viktiga milstolpar är Frisc-studien, etablerandet av nationella kvalitetsregister för hjärtinfarktvård, Riks-hia,
Frisc-2 studien, studier av nya biomarkörer som troponin för diagnostik, utvärdering av behandlingar och interventioner genom registerstudier, med mera.

Flertalet av studierna har varit först eller en av de allra första i världen och de har också lett till mätbar påverkan på rutinsjukvården inte bara i Sverige utan även internationellt.

Bidrag 20: Lundamodellen för bättre läkemedelsanvändning
För att förbättra läkemedelsanvändningen har forskare vid Universitetssjukhuset i Lund utvecklat en metod för att bland annat systematisera identifiering, lösning och förebyggande av patienternas läkemedelsrelaterade problem. Detta är viktigt eftersom många patienter är äldre, ofta har en komplex sjukdomsbild, och har flera olika läkemedel som kan påverka effekten av behandlingen och följsamheten till behandlingen. Detta genererar onödiga kostnader, sjuklighet och dödlighet.

Processen vid universitetssjukhuset, där apotekare har en central roll, inleds då patienten kommer till sjukhuset och den fortsätter under vårdtiden och tills dess att patienten skrivs ut och återvänder till sin normala vård. Efter identifiering av problem har man sedan stegvis gått vidare till att ta fram verktyg och en modell som kan användas i sjukvården och tillsammans med patienten.

Vid utvärderingar av modellen har man hittat mängder med positiva resultat av det nya arbetssättet. Vid de läkemedelsintervjuer som genomförs i projektet lyckades man identifiera i genomsnitt 2,7 fel per patient i läkemedelslistorna, 62 procent av patienterna hade minst ett fel. Vid Läkemedelsgenomgången identifierade 6,9 läkemedelsrelaterade problem per patient i genomsnitt, som därmed blev möjliga att åtgärda. Med hjälp av arbetet med Läkemedelsberättelse vid utskrivning sågs bland annat en halvering av felfrekvensen i läkemedelslistorna.

När det gäller modellen som helhet har det visat sig att läkare och sjuksköterskor värderar nyttan med arbetssättet och apotekarens roll mycket högt. Dessutom har sjukhusinläggning orsakade av läkemedelsproblem kunnat minskas med mellan 60 och 80 procent.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev