Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Distansteknik flyttar vården närmare

Publicerad: 14 maj 2014, 05:00

Peter Berggren, Glesbygdsmedicinskt centrum.

Foto: Micaela Toresson

En liten ort, Storuman, har gjort sig stor på distansmedicinens karta, och räknar hem årets Guldskalpell.


För att bedriva en fungerande sjukvård i ett glest befolkat område är innovation, utveckling och forskning helt avgörande för överlevnad. I Storuman går man efter begreppet: måste man så kan man.

I rummet där akutintag med ambulans görs i Storumans sjukstuga finns bland annat en sjukhusbädd, medicinsk utrustning och en dator, men det som sticker ut är kameran som sitter monterad uppe på ett skåp och är riktad mot sjukhusbädden. Via den senaste tekniken kan distriktsläkaren Peter Berggren enkelt koppla upp sig mot sjukhus i exempelvis Umeå eller Lycksele.

– Vi tvingas ständigt hitta nya sätt att arbeta på för att folk inte ska dö ifrån oss, säger han.

Glesbygdsmedicinskt centrum, GMC, i Storuman är en forsknings- och utvecklingsenhet inom Västerbottens läns landstings primärvård. Distansteknik är ett fokusområde och Storumans sjukstuga var bland de första i Sverige som började använda telemedicinska konsultationer inom sjukvård, 1996.

Sjukstugorna används som små sjukhus där man akut kan lägga in patienter. Där finns röntgen- och laboratorieutrustning samt telemedicinsk teknik som gör att man i stort sett kan ta emot alla patientkategorier. Specialiststöd på distans och spetsteknik gör det möjligt att erbjuda boende i glest befolkade områden bra, nära sjukvård.

– Tidigare visste ingen vad glesbygdsmedicin var men nu har vi fått nationell uppmärksamhet och i stort sett varje vecka tar vi emot besök från olika landsting och andra länder. De vill se glesbygdsmodellen av primärvården och höra våra tankar om framtiden, berättar Peter Berggren.

Distanstekniken används mest på jourtid, kvällar och helger. Som jourhavande läkare kan man då koppla upp sig mot andra sjukstugor för att få stöd.

När vi går igenom korridoren stannar Peter Berggren till vid en kvinna som bär på ett litet barn.

– Hej, hur är det? Var det lugnare i natt, frågar han.

Under natten hade barnet mycket svårt att andas och den jourhavande läkaren konsulterade Peter Berggren. Det visade sig vara krupp och kvinnan med barnet besöker nu sjukstugan för en kontroll.

Dagen fortsätter med att Peter Berggren ringer några telefonsamtal på sitt rum. Samtidigt, på andra sidan korridoren, tar röntgensjuksköterskan emot en äldre man som är på återkontroll efter ett handledsbrott. Handen röntgas och samma sekund går bilderna iväg till ortopederna i Lycksele.

– Med den här nya tekniken kan man få svar inom fem minuter om det är bråttom, förut tog det minst en vecka. Dessutom blir läkarna här allt mer kunniga och kan själva ställa diagnoser i och med att de ofta har kontakt med röntgenspecialister och lär sig av deras beslut, säger Curt Jonsson, som har jobbat som röntgensjuksköterska i 44 år.

Det som ligger i utvecklingsfronten nu är virtuella hälsorum och distansstyrt hjärtultraljud. Med avancerad teknik kan en biomedicinsk analytiker utföra ultraljudsundersökningen på distans genom att med joystick styra en robot. En distriktsläkare är med i samma rum som patienten och tillsammans kommunicerar de med personen som genomför ultraljudet. Vid behov kan distriktsläkaren konsultera med kardiolog.

– Metoden används inte i dag men det finns underlag. Vi ser bland annat att det är kostnads­effektivt i och med minskade resekostnader, säger Peter Berggren.

Via ett projekt öppnades det första virtuella hälso­rummet i Sverige i en skola sex mil från Storuman. Där kan patienterna själva besöka rummet och med hjälp av hemtjänstpersonal ta prover och genomgå undersökningar.

– Ett exempel kan vara en dam på 83 år som känt sig trött och går till rummet. Hon testar blodvärden och diabetes hittas. Utan det lättillgängliga hälsorummet hade det tagit betydligt längre tid innan hon fått behandling, säger Peter Berggren.

Förhoppningen är att det inom en snar framtid även ska gå att använda virtuella hälsorum som en del av sjukvården. Utrustningen, tekniken och den bredbandsuppkoppling som behövs finns.

– Utvecklingsarbete pågår och just nu bygger vi upp projektet och söker pengar.

Relaterat material

”Skola” ger artrospatient ett rörligare liv

Screening fångar utsatta äldre i tid

MICAELA TORESSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev