Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Dopare satsar på konstgjort hemoglobin

Publicerad: 26 november 2002, 09:11

Ett tiotal läkemedelsföretag håller på med utveckling av konstgjorda hemoglobiner som baseras på molekyler som specialdesignats för att forsla syre till kroppens vävnader. En lockelse för fuskande elitidrottare och en ny utmaning för dopningskontrollanterna.


Idrottsmän som dopar sig springer utan tvekan snabbare, hoppar högre och cyklar fortare än dopningskontrollanterna. Men leder de även kunskapsmässigt, i jakten på nya medel att dopa sig med? Ja, säger pessimisterna. Nej, hävdar Bo Berglund, chefläkare i Sveriges olympiska kommitté.  - Självklart kan alla nya medicinska landvinningar som påverkar prestationsförmågan användas i otillåtna sammanhang. Det vore naivt att tro något annat. Men jag tror att kunskapen hos dem som bekämpar dopning ligger före, de är medvetna om vad som kommer och söker motmedel, säger Bo Berglund.

Han talar i dag på Riksstämman om hur framtidens dopningspreparat kan tänkas se ut. Förutom genterapeutiska knep och nya svårspårade varianter av det blodbildningsstimulerande ämnet erytropoetin, är han övertygad om att fuskande idrottsmän kommer att lockas av så kallade konstgjorda syretransportörer. Det är något som läkemedelsindustrin sliter med sedan lång tid, ett konstgjort ämne som likt blodets hemoglobin kan forsla syre till kroppens vävnader.  Det ämne som studeras flitigast, perfluorkarbon, binder till syre flera gånger bättre än hemoglobin. Nu börjar de första preparaten närma sig marknaden - och idrottsarenorna.  Samarbetsvilliga läkemedelsbolag  - Det är en fantastisk grej för medicinen. Även om man inte har tillgång till blod kan man, till exempel på en olycksplats, ge patienten dropp som både ger volym, näring och transporterar syre. Men naturligtvis kommer det att kunna missbrukas för att höja syreupptagningsförmågan hos en idrottsman, säger Bo Berglund.  Vissa av läkemedelsföretagen har dock varit samarbetsvilliga, vilket gjort det möjligt att redan nu ta fram tekniker för att upptäcka några av de konstgjorda syretransportörerna.  - Det finns knappt tio olika fabrikat med lite olika mekanismer. Men man har inte haft tillgång till allihop ännu, så även om det går att upptäcka vissa av substanserna redan i dag går det inte att spåra alla ännu, säger Bo Berglund.  Ämnen som härmar fysisk aktivitet  Carl Johan Sundberg, läkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna, ska under symposiet berätta om hur kroppen reglerar avläsningen av sina gener som ett svar på fysisk träning.  Styrketräning aktiverar till exempel gener som får muskelmassan att öka. Uthållighetsträning sätter fart på arvsanlag som stimulerar bildningen av blodkärl och mitokondrier.  - Arvsmassan i musklerna och hjärtat känner av vad som är på gång och reglerar avläsningen av generna för att anpassa kroppen efter påfrestningarna, säger Carl Johan Sundberg.  Om han lyckas identifiera de signaler som styr genregleringen hoppas han kunna använda kunskapen för att hjälpa förlamade personer som inte kan träna.  - Då skulle man kunna ge dem ämnen som härmar konsekvenserna av fysisk aktivitet, så att de inte dör i förtid på grund av inaktivitet, som de gör i dag, säger Carl Johan Sundberg.  Men är det inte just sådan forskning som leder till att nya dopningsmedel når marknaden - piller som gör kroppen tränad utan att man behöver träna?  - Min drivkraft är inte att undvika att det jag gör kan missbrukas av ett fåtal, utan att det kan vara till glädje för ett flertal, säger Carl Johan Sundberg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev