Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

Egen handdator ger stöd och hjälp i patientarbetet

Publicerad: 1 mars 2005, 12:22

AT-läkarna i Dalarna får sedan ett och ett halvt år tillbaka tillgång till en bärbar dator och en handdator. Datorerna uppskattas, enligt en utvärdering.


En AT-läkare skulle behöva ha en 78 cm hög papperslunta i A4-format i rockfickan. Så mycket information behöver läkare ha tillgång till för att hitta svar på sina frågor, enligt beräkning av studierektorn i Landstinget Dalarna, Kjell Furugård.

Han driver sedan hösten 2003 ett projekt där länets AT-läkare får tillgång till både en bärbar dator och en handdator under tjänstgöringen. Handdatorn innehåller program och nyttiga dokument som Fass, akutläkarhandbok, terapirekommendationer, rekommenderade läkemedel och en del lokala vårdplaner.

90 procent av AT-läkarna använder handdatorn i jobbet, tre fjärdedelar använder den dagligen, enligt en första utvärdering. Det är Fass, diagnosregister, jourläkarboken och handledningsriktlinjer som används mest, och som användarna anser sig ha störst nytta av. De flesta tycker att handdatorn har stor betydelse för arbetsmiljön. Det går snabbare att hitta dokument, som Fass, i handdatorn än att leta rätt på boken eller på en stationär dator.

- Som AT-läkare är man ju inte så erfaren och då är handdatorn ett bra stöd som sparar tid. Dessutom tror jag att datastöd kommer bli vanligare inom vården och då är det bra om man får lära sig att använda tekniken tidigt, säger Alexander Hedman som började som AT-läkare vid Falu lasarett i maj förra året.

Den bärbara datorn används i första hand i utbildningen, för att läsa artiklar och annan information på internet, och för att göra uppgifter och presentationer. Däremot används datorerna inte för att komma åt datajournaler.

- Det kostar 10 000 kronor per dator att ansluta dem till journalsystemet Melior, som dessutom inte finns på de kliniker på sjukhuset där AT-läkarna arbetar. Det är för dyrt, säger Kjell Furugård.

Datorerna är inte heller uppkopplade på något trådlöst nätverk, eftersom det inte finns på Falu lasarett.

En avsikt med projektet är att lära AT-läkarna att använda datorer för sin fortbildning, även efter avslutad AT. De som går vidare till en tjänst inom Landstinget Dalarna får behålla datorerna så länge de är anställda.

- Den medicinska kunskapsvolymen är enorm. Datorer är enda möjligheten att hitta och ta till sig informationen, säger Kjell Furugård.

De allra flesta som använt handdatorerna anser att de har haft nytta av dem. Men det räcker inte med de program som finns med när man köper datorn. Det krävs också uppdaterade lokala dokument av bra kvalitet, som anpassats för handdatorn. De AT-läkare som använder handdatorn har fått i uppgift att hjälpa till att datoranpassa lokala vårdplaner och liknande. Texterna måste kortas och koncentreras för att bli läsbara på en liten skärm.

- På handdatorn vill man ha konkreta råd om hur man gör i en given situation. Vill man har fördjupning och förklaringar så får man gå till originaldokumentet, säger Kjell Furugård.

Kostnaden för datorprojektet är omkring 20 000 kronor per AT-läkarstart. Handdatorn med program och dokumentation från företaget MedHand kostar omkring 9000 kronor. Till det kommer kostnader för uppdatering av förteckningarna, och utbildning i handhavande.

- Om länets AT-läkare använder handdatorn på rätt sätt och den då insparade tiden används till produktion, så har vi täckt hela kostnaderna för projektet, säger Kjell Furugård.

- Men huvudavsikten med projektet är egentligen inte förbättrad ekonomi, utan att ge AT-läkaren ett verktyg som gör patientarbetet säkrare och snabbare, utan onödiga avbrott för att leta reda på till exempel Fass-böcker, säger Kjell Furugård.

Cecilia Bohlin

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev