Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

Företagshälsovård riskerar kundflykt

Publicerad: 10 juni 2003, 11:03

Flera landsting planerar att dra in ersättningen för de röntgen- och labbundersökningar som görs på uppdrag av företagshälsovården.


Ämnen i artikeln:

Företagshälsovård

- Detta kommer slå väldigt hårt mot våra medlemsföretag eftersom de riskerar att tappa sina kunder, säger Lars Bohlin, vd på branschorganisationen Svensk företagshälsovård.  Sedan statsbidraget till företagshälsovården drogs in 1993 har landstingen gått in och betalat för företagsläkarnas remisser till röntgen- och labbundersökningar. När läkaren skickar en person på remiss för röntgen eller provtagning har han/hon debiterat landstinget eftersom åtgärden räknats som en så kallad fri nyttighet.  Nu vill emellertid flera landsting frånsäga sig det ekonomiska ansvaret för röntgen och prover som är kopplade till företagshälsovården. För två veckor sedan beslutade landstingsstyrelsen i Västerbottens läns landsting att de fria nyttigheterna ska tas bort från och med årsskiftet. I Stockholms läns landsting har motsvarande förändring föreslagits på tjänstemannanivå. Under sommaren ska frågan diskuteras med berörda parter och till hösten räknar man med ett politiskt beslut. I Landstinget i Uppsala län pågår en översyn av de muntliga avtal som gäller för fri medicinsk service till företagshälsovården.  Arbetsgivare inte villiga betala  - Med tanke på landstingens dåliga ekonomi finns det en väldigt stark oro för att det här sprider sig. Regeringen har sagt att man ska satsa på företagshälsovården. Men för företagsläkarna innebär detta i praktiken ett näringsförbud eftersom de inte kommer ha råd att remittera patienten vidare, säger Lars Bohlin.  Han pekar på att varken privatpersoner eller arbetsgivare kommer vara villiga att betala röntgen- och labbundersökningar vilket i sin tur kommer att medföra att företagshälsovårdens kunder i stället söker sig till vårdcentralerna.  - De flesta arbetsgivare är inte beredda att betala 6 000 kronor för en röntgenundersökning. Sannolikt väljer de då bort företagshälsovården trots att det handlar om ett arbetsrelaterat problem, säger Lars Bohlin.  Ett alternativ är naturligtvis att företagshälsovården går in och betalar kostnaderna. Detta bedömer företagen emellertid inte som rimligt. Enligt Cecilia Svanström, informationsansvarig på Previa, skulle förändringen för deras del till exempel innebära en kostnadsökning på drygt 10 miljoner kronor per år. Måns Vegerfors, vd för Kvalita, pekar dessutom på att kostnaderna knappast kommer att minska för landstingen.  - Undersökningarna måste ju göras. Det här betyder bara att kunderna skickas till husläkaren för att remitteras vidare till röntgen eller provtagningar, säger han.  Handlar inte om besparingar  Enligt Maria Lundqvist Brömster (fp), förste vice ordförande i landstingsstyrelsen i Västerbotten, räknar man med att bara företagshälsovårdens röntgenremisser kostar landstinget 1,5 miljoner kronor per år. Hon hävdar dock att beslutet att dra in de fria nyttigheterna inte handlar om besparingar i första hand.  - Företagshälsovården ska ju arbeta förebyggande med sådant som har en direkt koppling till arbetsmiljön. Röntgen och laboratorieundersökningar ingår normalt sett inte i deras uppdrag, säger hon.  Även Göran Rådö, utredare vid beställarkontoret vård i Stockholms läns landsting, anser att landstinget inte har anledning att betala den medicinska service som företagsläkarna remitterar sina patienter till. Han pekar på att dagens praxis med fria nyttigheter inte är reglerat i något avtal utan enbart bygger på hävd och tradition.  - Om man tittar på kostnaderna för medicinsk service är det här en rimlig förändring. Utgångspunkten är ju att företagshälsovården är en uppgift för arbetsmarknadens parter - den ska inte arbeta med sjukvård av landstingspatienter, säger han.

Ämnen i artikeln:

Företagshälsovård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev