Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Ingen minskning av antal dödfödda

Publicerad: 21 Oktober 2002, 09:34

Samtidigt som allt färre nyfödda barn avlider har antalet dödfödda barn varit istort sett konstant under de senaste 15 åren.


Utvecklingen visar att vården av nyfödda blivit bättre medan möjligheten att förebygga fosterdöd inte förändrats, enligt en ny studie från Socialstyrelsen som visar utvecklingen inom svensk förlossningsvård åren 1973 till 2000.  Något svar på frågan om varför dödligheten inte minskar ger dock inte studien.

- Men det är märkligt att fosterdödligheten inte utvecklas på samma sätt som neonatalvården. Dessutom följs ju fostrets utveckling på ett annat sätt idag genom till exempel ultraljud. Men detta tycks ändå inte påverka möjligheten att minska fosterdödligheten, säger Olof Stephansson, läkare och forskare på Karolinska sjukhuset, som har doktorerat på riskfaktorer vid fosterdöd.  Fosterdöd räknas från vecka 28 i graviditeten och nio av tio barn är redan döda då mamman kommer till sjukhuset.  Att mamman haft infektioner tidigt i graviditeten eller att hon är överviktig lyfts av forskare fram som två möjliga riskfaktorer.  Socialstyrelsens studie Fakta om mammor, förlossningar och nyfödda barn påvisar också att andelen tunga barn, med en födelsevikt över 4,5kg, ökat markant sedan slutet av 1980-talet.  Mammorna betydligt äldre i dag  Studien är skriven av Viveca Odlind, docent i gynekologi, och är en sammanställning av uppgifter ur Socialstyrelsens medicinska födelseregister.  - Syftet är i första hand att ställa frågor och visa skeenden inom förlossningsvården, säger hon.  - Till exempel har frågan om kejsarsnitt debatterats flitigt de senaste åren. Men tittar man historiskt ser vi att den verkligt stora ökningen i antalet kejsarsnitt skedde redan på 1970-talet, från 5 till 11 procent.  Sedan mitten av 1990-talet har det skett en gradvis ökning, och år 2000 var andelen kejsarsnitt 15 procent.  - Den ökning som vi ändå sett de senaste åren kan lätt förklaras med att mammorna är betydligt äldre idag än på 1970-talet, menar Viveca Odlind.  1973 var 15 procent av förstföderskorna tonåringar, i dag är 5 procent detta. Medianåldern på förstföderskorna har ökat från 23 till 28 år. Framför allt är det de mellan 20 och 24 år som väntar med att skaffa barn. På 1970-talet var 45 procent av förstföderskorna i denna åldersgrupp, i dag är 20 procent detta.  Allt färre blivande mödrar röker  I dag har hälften av dem som förlösts vaginalt en vårdtid på noll till två dygn. Andelen har ökat successivt sedan 1988. 1973 förekom tidig hemgång bara marginellt.  - Är detta en vettig utveckling? Låg mammorna kvar för länge förut, eller är det ekonomiska intressen som styr? undrar Viveca Odlind.  Medvetenheten om rökningens skadliga effekter på fostret har enligt studien slagit igenom. Allt färre blivande mödrar röker idag.  Uppgifter om rökning har funnits med i medicinska födelseregistret sedan 1983. Då rökte drygt 30 procent av mammorna. År 2000 rökte ungefär 12 procent. Framför allt är det yngre mammor som röker.  - 1973 var varannan tonåring som väntade barn rökare vid inskrivningen, men fortfarande är det 30procent av de yngsta mammorna som röker. För mig antyder detta att de unga mammorna kan vara socialt underprivilegierade, säger Viveca Odlind.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev