Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Kroppens alla kärl på en MR-bild

Publicerad: 22 Augusti 2002, 11:14

Sedan i höstas använder man sig på Akademiska sjukhuset i Uppsala av ett specialutvecklat skanningsystem för att åstadkomma en bild av hela kärlträdet med hjälp av en enda MR-undersökning.


Hela kroppens kärlträd i en enda mr-undersökning - Håkan Ahlström, överläkare på radiologiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala, tror att metoden kan ge kärlkirurger ett bättre beslutsunderlag för att behandla aterosklerospatienter.  - Detta är den enda metod som ger en fullständig bild av hela kärlträdet i en enda undersökning. Kärlröntgen innebär för hög stråldos och ultraljudsundersökning ger för dålig bildkvalitet i vissa delar av kroppen, berättar Lars Johansson som är ingenjör och doktorand vid radiologiska kliniken och den som tillsammans med Håkan Ahlström utvecklat metoden.  Ateroskleros, eller åderförkalkning i dagligt tal, är en av de stora folksjukdomarna och kan obehandlad leda till dödlig utgång i form av hjärtinfarkt eller stroke.  - Tidigare har patienten kommit för att få behandling för något symtom, som exempelvis högt blodtryck eller lokal smärta. Då har kärlkirurgen tittat på hur kärlen ser ut på just det stället. Men det finns inget som säger att det inte finns uttalade förträngningar på andra ställen i kroppen. Med ett bättre beslutsunderlag kanske kärlkirurgen kommer fram till att han ska behandla patienten annorlunda än om han bara känt till den lokala situationen, menar Håkan Ahlström.  Det som fick de båda forskarna att börja utveckla metoden var en ambitiös kärlkirurg som skulle undersöka en förträngning av arteria carotis (halsartären) och även ville ha en bild av aorta. De ultraljudsundersökningar som han brukade göra täckte bara en begränsad del av kärlträdet.  - Han sa att han ville ha en bild av "alltihop". Vi diskuterade saken med teknikerna på Philips och det resulterade så småningom i att de konstruerade en specialgjord, förlängd patientsläde till MR-kameran som kan flyttas tillräckligt snabbt, berättar Lars Johansson.  Just snabbhet och timing är det som krävs för att man ska kunna genomföra en lyckad helkropps-MR. För att få optimal bildkvalitet och upplösning måste hela skanningen klaras av på mindre än en minut.  - Från det ögonblick som vi börjar injicera kontrastvätska i armen på patienten har vi en minut på oss innan kontrastvätskan går över i det venösa blodomloppet vilket ger en otydligare bild, berättar Lars Johansson.  För att klara det kravet skannas patienten i fyra omgångar, med början från huvudet, där varje skanning tar 15 sekunder. På så sätt följer skanningen kontrastvätskans färd genom kroppen. Samtidigt regleras injiceringshastigheten med hjälp av en motordriven injektionsspruta så att den koordineras exakt med skanninghastigheten.  Forskarna ser tre huvudsakliga användningsområden i nuläget för helkropps-MR.  - För det första gäller det patienter som sökt sig hit av någon anledning, till exempel cirkulationsbesvär eller smärta. Där har vi sammanställt ett material från 20 patienter där vi studerar vilken ytterligare information den här metoden kan ge oss, säger Håkan Ahlström.  Det andra området gäller en stor studie som ska kartlägga ett stort antal riskfaktorer för att aterosklerospatienter ska drabbas av exempelvis hjärtinfarkt eller stroke.  - I studien, som leds av professor Lars Lind på medicinska kliniken, följer man 1000 70-åringar under en femårsperiod. Helkropps-MR skulle kunna vara en bra metod för att göra en sådan kartläggning, tror Håkan Ahlström.  Det tredje området är att studera resultatet av olika behandlingar och farmaka som ges till patienten.  Finns det då inga nackdelar med metoden? Hur är det exempelvis med kostnaden?  - Just nu "kostar" det lite mer tid i MR-kameran, men det kommer vi inte att behöva när vi fått mer rutin. Däremot vet vi fortfarande inte om helkropps-MR verkligen är bättre innan vi gjort en jämförande studie, säger Lars Johansson.  - Dessutom dyker ett etiskt dilemma upp när man plötsligt får en massa ny information som ska tolkas och bedömas. Ska vi delge patienten all denna information? säger han.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev