tisdag28 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

Normkritik ska ge ett bättre bemötande

Publicerad: 24 mars 2017, 13:49

CERTIFIERAD. ”Vi har tränats att tänka mer kritiskt om hur vi bemöter och tilltalar varandra”, säger avdelningschef Catha­rina Landstedt.

Foto: Staffan Claesson/Bildbyrån

Oavsett sexuell läggning, hudfärg eller kulturell bakgrund ska sjuk­vården bemöta alla med respekt. Allt fler verksamheter inom sjuk­vården övar sig i norm­kritiskt tänkande.

Ämnen i artikeln:

Lasarettet i Enköping

Hela personalen var inte med på noterna från början men nu har alla verksamheter vid Enköpings lasarett hbtq-certifierats. Vissa har till och med gjort det två gånger.

Diplomet ges av RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättig­heter, och ska vara ett bevis på att verksamheten arbetar aktivt för att bemöta såväl patienter och med­arbetare respektfullt, oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet, eller ålder.

– Det breda anslaget i RFSL:s utbildning bidrog nog, i någon mån, till personalens engagemang. Den tar upp alla typer av diskrimineringsgrunder, inte bara de som rör kön och sexuell identitet, säger Catha­rina Landstedt, avdelningschef på medicinmottagningen på Enköpings sjukhus, som nyligen förnyat sin certifiering, något som ska göras vart tredje år.

– Inom sjukvården tror många att de är bra på bemötande, men så är det inte alltid. Vi behöver träna på det som har med attityder och normer att göra, bli mer ödmjuka och tänka normkritiskt. Det ger mycket, inte bara för patienterna, utan även för arbetsgruppen, säger Catharina Landstedt.

Den utbildning som personalen på medicinmottagningen genomgått har bland annat lett till förändringar i bemötandet av patienter och arbets­kamrater liksom i mottagningens utformning.

Numera frågar personalen inte en manlig patient, eller kollega, om han har en fru, eller vice versa, utifrån de traditionella könsnormerna. I stället frågar de om det finns en partner. I väntrummet har indelningen i dam- respektive herrtoaletter tagits bort. Tidnings- och broschyr­utbudet har också setts över.

– Vi reagerade bland annat på en broschyr som var bra men väldigt heteronormativ. Något som vi numera påpekar när vi delar ut den, berättar Catharina Landstedt.

För att leva upp till certifieringens kriterier är hbtq-frågor en stående punkt på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Och alla som ny­anställs ska gå utbildningen.

– Vi har blivit tryggare i bemötandet av personer med andra bakgrunder än dem vi är vana att möta, enligt normerna. Vi har tränats att tänka mer kritiskt om hur vi bemöter och tilltalar varandra, säger Catha­rina Landstedt.

Intresset för likarättsfrågor och normkritiskt arbete har ökat inom sjukvården, enligt RFSL.

– Sjukvården har alltid legat i fram­kant när det gäller certifieringar och utbildingar i normkritik och likabehandlingsfrågor men nu ser vi en markant ökning. En certi­fiering är en omfattande process. Om verksamheten har knappa resurser och inte kan avsätta den tid det tar att nå den, så kan vi hjälpa till med verksamhetsanpassade utbildningar, säger Ivonne Broberger, kommunikatör på RFSL.

Enköpings lasarett är det enda som tagit ett helhetsgrepp och certifierat all personal på hela sjukhuset.

Strategi för lika rättigheter

■ Regeringen introducerade 2014 en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller köns­uttryck. Syftet är att höja kunskapen om hbtq-frågor. Särskilda medel har avsatts till vissa myndigheter och organisationer för att stimulera detta arbete.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev