Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bild- & funktionsmedicin

Ransnäs börjar sitt nya liv som husläkare

Publicerad: 11 november 2002, 12:55

Han var huvudperson i en av 1990-talets mest uppmärksammade händelser inom svensk sjukvård - Medanalysaffären. Efter år i skymundan och utan jobb som läkare, är Lennart Ransnäs tillbaka i sjukvården, som privatpraktiserande husläkare i Göteborg.


"Han blev utpekad som grov brottsling som på grund av profitsträvan riskerade patienters liv och hälsa. Han har tvingats att använda snart fem år till att försvara sig mot ogrundade anklagelser. Följden blev att han förlorade hela sin yrkeskarriär. Han kan inte fortsätta arbeta som företagsentreprenör, laboratoriechef/laboratorieläkare eller som forskare."  Så skriver advokat Per E Samuelson vid Advokatfirman Silbersky i Stockholm om Lennart Ransnäs i den stämningsansökan mot svenska staten som lämnades in till Göteborgs tingsrätt den 28 februari år 2001.  Lite drygt ett år och sju månader senare sitter Lennart Ransnäs på sitt kombinerade kontor och mottagningsrum på Backaplans medicinska centrum på Hisingen, Göteborg. Lokalerna är inrymda i en av byggnaderna i utkanten av ett större köpcentrum. På bottenplan samsas Duka med ett par cykelaffärer.  - Under förra sommaren funderade jag på vad jag skulle göra. Eftersom jag såg i tidningarna att det behövs massor av doktorer tänkte jag att jag skulle gå pressvägen. Alltså skriva ett brev och få nej och sedan använda det massmedialt. Så jag skrev ett brev och man hälsade mig välkommen, så jag blev ju lite förvånad, säger Lennart Ransnäs.  På visitkortet står det docent och specialist i invärtes sjukdomar. Normalt ingen specialitet som ger biljett till arbete som husläkare. Men med svår läkarbrist beslutade man i Göteborg att öppna dörren också för läkare med så kallade primärvårdsnära specialiteter. Utfallet har hittills varit klent, enligt en genomgång som det familjemedicinska institutet Fammi nyligen gjort. Bara tre läkare utan specialistinriktning mot allmänmedicin har sedan i fjol valt att bli närsjukvårdsläkare, som benämningen är i Göteborg.  Men här i stadsdelarna Backa och Brunnsbo driver Lennart Ransnäs och kollegan Anders Westerlund, specialist i allmänmedicin och invärtesmedicin, sedan i september sin privata vårdcentral. I upptagningsområdet bor cirka 9000 passivt listade patienter, alltså patienter som bor i Backa/Brunnsbo, men ännu inte aktivt listat sig hos Backaplans medicinska centrum. Verksamheten motsvarar en vårdcentral utan mödravårdscentral och barnavårdscentral. Patienterna speglar Göteborg väl, här finns utsatta områden med sociala problem och mer välmående delar.  Visserligen har Lennart Ransnäs tidigare drivit en privat läkarmottagning i centrala Göteborg, men han har, enligt egen uppgift, förlorat sina etableringsavtal vid två tillfällen. Först i samband med Dagmarreformen 1984, när principerna för hur statsbidragen delades ut till sjukvårdshuvudmännen förändrades. Sedan var det efter Medanalysaffären, då med hänvisning till att han hade varit inaktiv. Men att börja arbeta inom ett område där han tidigare bara varit sporadiskt aktiv ser han inte som något direkt problem.  - Kvinnliga doktorer är ju hemma i samband med graviditeten. Men det är klart att det är en ansträngning att ryckas ur sina rutiner och börja med nya. Men du är ju utbildad för ett jobb, du kan ditt yrke. Och som läkare har man ett stort intresse för sitt yrke, läser olika tidskrifter och håller sig à jour på det sättet, säger han.  - Den stora skillnaden är att min tidigare karriär inte alls varit inriktad på att jag skulle bli husläkare, men nu är jag det verkligen och jag tänker som en husläkare mer eller mindre dygnet runt. Det förvånar mig lite själv.  Hur har det varit att börja arbeta som husläkare och träffa många patienter?  - Om man ska se något positivt av att drabbas av något som Medanalysaffären, en total utplåning av ens liv, är det att man får en mycket större empati för människor. Jag tror att det är något som är väldigt väsentligt när man är husläkare, att man lyssnar mellan raderna och kan hantera alla de problem som uppkommer och som är vanliga. Det tror jag inte att jag hade klarat av för 20 år sedan.  Från kontorsstolen på andra sidan det stora grå skrivbordet talar Lennart Ransnäs snabbt och engagerat om förebyggande sjukvård. I bokhyllan bakom honom står pärmar i prydliga rader, på golvet en matta som inte är ny. Lennart Ransnäs berättar om det patos som krävs hos läkaren för att få patienter att sluta röka eller börja banta. Redan efter några veckor som husläkare presenterar han förslag till förbättringar och pekar på tester som kan diagnostisera sjukdomar tidigt. Han nämner diabetes som ett exempel.  - Det första som händer när man håller på att få sockersjuka är att musklerna inte tar upp socker som de ska och kroppen kräver därför mer insulin. Genom att mäta insulinnivåerna kan man se om personen är i riskzonen för att få diabetes och man har god tid på sig att ändra en massa faktorer så att personen inte får det. Detta vet många experter, men det tas inte upp.  Hur ska man ändra på det?  - Man måste informera på ett helt annat sätt. Man måste ha läkare som från laboratoriesidan är ute bland kliniskt verksamma doktorer. Det var egentligen en del av det jag gjorde i Medanalys.  Lennart Ransnäs berättar om ett starkt stöd från patienterna och från den absoluta majoriteten av kollegor. Men när Backaplans medicinska centrum skulle skicka sina patienter för provtagning vid Capio-drivna Lundby sjukhus, vars labbverksamhet drivs av Sahlgrenska universitetssjukhuset, blev det enligt Lennart Ransnäs problem.  - Där fick patienterna höra en massa förtal, diverse otrevliga uttalanden om mig, och sedan ringde man mig och sade att man inte ville ta emot några prover från mig. Jag bad dem återkomma skriftligt, vilket de inte har gjort. Nu tar vi proverna själva.  Med utsikt över parkeringsplatsen utanför fönstret och en fredagsslumrande vårdcentral utanför dörren, är det svårt att tänka sig att mannen i den knäppta vita läkarrocken var hetaste nyhetsstoff ett par dagar in i mars månad för sju år sedan. Det var den 2 mars 1995 som Socialstyrelsen med hjälp av polis slog till mot Medanalys lokaler i Göteborg, Malmö och Stockholm efter misstankar om förfalskade och felaktiga provsvar. Företagets ägare, Lennart Ransnäs, anhölls misstänkt för bedrägeri, men försattes på fri fot vid häktningsförhandlingen. Senare avskrevs alla brottsmisstankar av åklagare.  I februari 1996 anmälde Socialstyrelsen Lennart Ransnäs till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och krävde att han skulle fråntas sin legitimation. Ansvarsnämnden kritiserade Lennart Ransnäs för brister i Medanalys verksamhet, men han fick behålla sin legitimation. Även kammarrätten slog fast att Lennart Ransnäs inte varit "grovt oskicklig".  Anmälningar och motanmälningar har sedan fortsatt och i augusti år 2000 lämnade Margareta Unander, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Göteborg och ansvarig för tillslaget mot Medanalys huvudlaboratorium, sin tjänst.  Lennart Ransnäs beskriver hur han något år efter tillslaget mot Medanalys började ett liv där dygnets alla vakna timmar gick ut på att bevisa att motparten - den svenska staten - gjorde fel när den stoppade verksamheten i Medanalys. Bland annat berättar han att han har gått igenom 25000 remisser på prover som skickats till Medanalys. Med långa och detaljrika svar förklarar Lennart Ransnäs att han då funnit att endast 30 av de 709 provsvar som Socialstyrelsen anfört mot Medanalys hade något fel som inte med säkerhet kunde bero på någon annan inblandad part än Medanalys.  Medanalysaffären är nu begravd i två omfattande processer. I den ena yrkar konkursboet efter Medanalys på skadestånd från staten.  Konkursförvaltaren hävdar att Socialstyrelsen var ansvarig för att Medanalys kom på obestånd. I den andra processen driver Lennart Ransnäs skadeståndsanspråk mot staten på cirka 300 miljoner kronor, bland annat som ersättning för aktier i Medanalys och förlorad arbetsinkomst.  Trots att Lennart Ransnäs nu har ett arbete har han inga planer på att minska eller dra tillbaka sina anspråk på staten.  - Jag vet inte hur jag kommer att klara mig i framtiden, jag är ju märkt av en kritisk tid.  Lennart Ransnäs deklarerade inkomst under åren 1995 till 2000 har varit mellan 166000 och 241000 kronor per år. Under flera år i slutet av 1990-talet har han saknat känd hemadress i Sverige, han har under långa perioder vistats hos vänner i USA.  - Jag har levt på lånade pengar. Under ansvarsnämndsprocessen förändrades min uppfattning från att min motpart visserligen gjorde vad den kunde för att förgöra mig, men var ärlig, till att den gjorde allt för att krossa mig. Men jag uppfattade att det fanns en massa konstiga uppgifter som inte var sanna. Därför var det nödvändigt att gå tillbaka och sortera remisserna.  Du funderar aldrig på att bara strunta i processerna nu när du återigen har chansen att leva ett normalt liv?  - Det finns ingenting på andra sidan som jag väntar på, det måste faktiskt bli en vinst för min del i form av att jag återupprättar mig själv. Pengarna där är inte huvudsaken, säger Lennart Ransnäs.  - När man förlikar säger man ju att strunta nu i om du har rätt eller fel eller om beloppet är rätt räknat, ta nu det här och var nöjd. Men för mig finns inget som att "ta det här och var nöjd med det". Jag vill få rätt. Sedan gäller det att klara av att inte bli en rättshaverist som tror att det står skurkar bakom varje träd. Det krävs ju gott omdöme för att kunna hantera en sådan här sak.  Lennart Ransnäs har medverkat i och drivit bolag som sysslat med allt från försäljning av datorer till bokföring och taxiverksamhet.  Han var den lovande forskaren med utsikter till en stabil och säker inkomst som i stället valde att starta företag inom en mängd områden - företag som varit kortlivade och där många drogs med i Medanalys fall.  Själv hävdar han att bilden av honom som en mångsysslande småfixare inte är korrekt. I stället har det ena givit det andra för en datakunnig och praktiskt lagd person. När han behövde struktur på sina forskningsanslag startade han en bokföringsfirma, som av en slump fick en stor mängd taxibolag som kunder. När han behövde datorer till bokföringen, som började datoriseras, importerade han komponenter och satte samman dem. Han såg försäljningsmöjligheter och anställde en säljare.  Entreprenörsdraget skymtar också vid ingången till köpcentret på Hisingen:  "Dags för vaccination mot influensa! Drop in 13-16 Backaplans medicinska centrum (3 vån) Välkomna!" står det textat med svart tuschpenna på en gul skylt.  - Vi har satt upp den i dag så det är svårt att veta hur det går. Men det är viktigt att vara influensavaccinerad, säger Lennart Ransnäs.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev